Att tänka kritiskt
I skolan ska vi lära våra elever att tänka
kritiskt. Då måste vi också som lärare lära oss detta. Klimat och
växthuseffekt är något som intresserar mig men när det gäller detta
område är jag mycket kritiskt till hur läroböckerna framställer det. |
Solpilar i zenit uppe i Arktisområdet.
Växthuseffekten jämt fördelat runt jorden i form av ”moln”. Det skrivs
mycket om växthusgaser och vilka som är viktigast. Alltifrån att
koldioxiden är den viktigaste växthusgasen till att den endast står för
5 % av växthuseffekten, ett mycket stort spann när man jämför olika
läroböcker. Ingen gemensam linje i våra barns läroböcker. Vidare
redogörs för jordens stora temperaturhöjning pga denna. Mer växthusgaser
ger ett varmare klimat/förstärkt växthuseffekt med en massa
klimatförändringar som stormar och översvämningar och miljöflyktingar är
budskapet. Ingen vidare framtidsvy. Det är detta som våra elever får sig
till livs. Måste då tyvärr utdela ett stort F till alla dessa
läroböcker som används i Sverige (några saknades vid fototillfället). De
förklarar inte växthuseffekten på ett korrekt sätt. Ingen av alla dessa
läroböcker beskriver växthuseffekten helt och hållet enligt IPCC:s
modell, en modell som i det närmaste är självklar och som våra elever
har lätt att förstå vilket jag har konstaterat när jag diskuterat det
med mina elever. Egentligen ganska konstigt! IPCC:s modell! 1. Solinstrålningen är störst
kring ekvatorn. Mycket enkelt att förstå.
2. Väldigt mycket vattenånga i atmosfärens nedre del
kring ekvatorn. Lätt att förstå med tanke på alla regnskogarna och
haven, mycket solinstrålning ger ökad avdunstning. Obs! Växthuseffekten
är alltså störst i ett område på båda sidor om ekvatorn. Detta har de
flesta inom skolan inte fattat. Mest solinstrålning plus mest
växthusgaser = mest växthuseffekt. 3. Det är så mycket
vattenånga så att lite extra koldioxid har mindre betydelse. Förståeligt
när man får veta att våglängdsbanden för vattenångans och koldioxidens
blockerande av utåtgående långvågig strålning är överlappande i viktiga
områden.
4. Betydande delar av det
genererade överskottet av växthuseffektvärmen förs norrut och söderut av
vindar och havsströmmar som Golfströmmen. Lätt att förstå för alla
elever känner till Golfströmmen. Alla skandinaver är alla väldigt
tacksamma för att de har fått en liten extra tilldelning av
växthuseffektvärme från tropikerna. Det har gjort att vår del av världen
kan frambringa mer föda, är rikare i biologisk mångfald och mer
beboelig.
5. Temperaturhöjning mest
märkbar på högre breddgrader där koldioxiden kan göra att
värme-/strålningsunderskottet blir mindre. Även detta är lätt att förstå
för våra elever.
6. Mer vattenånga i atmosfärens övre lager ger en
större effekt än en motsvarande ökning av vattenånga i de lägre
regionerna. Här är det vulkaner som kan påverka. Inte lika lätt att
förstå. 7. Mer CO2 i atmosfären ger uppvärmning och mer
vattenånga och vattenångan förstärker uppvärmningen ännu mer. En positiv
feedback. 8. Moln kan både värma och kyla men det behövs mer
forskning på detta område. Punkt sju och att CO2 är en växthusgas som ökar i
koncentration tar läroboksförfattare med, ibland även punkt fem. Varför?
Dessutom kan man tillägga att växthuseffekten är svagare över öknar pga
mindre vattenånga. Svagare på högre höjder pga tunnare luft. Svagare
över polerna pga svalare luft. Alla i skolans värld tror att växthuseffekten är en
jämn effekt runt hela jorden. Varför
har inte läroboksförfattare tagit till sig dessa viktiga delar av IPCC:s
modell av växthuseffekten? Genom att ta till sig hela denna modell blir
klimatfrågan mer hanterlig och mindre skrämmande. Den är självklar för
alla som sysslar med strålningsfysik, men inte för våra lärare och
elever? En sammanfattning finns i
http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/faq-1-3.html
IPCC säger att växthuseffekten är störst vid ekvatorsområdet, trots det
bifogar de en dålig grafisk bild för att illustrera växthuseffekten.
Kanske det är alldeles för svårt att göra en mer korrekt grafisk bild av
växthuseffekten. De talar tydligt om vattnets förstärkande av
växthuseffekten i atmosfären. Mätningar av vattenångan visar att det
inte har ökat så mycket speciellt inte i de övre regionerna som de tänkt
sig och därför bör förstärkningseffekten inte vara så stor. Allra längst
upp h där den har störst effekt har vattenångan minskat. |