Att tänka kritiskt

I skolan ska vi lära våra elever att tänka kritiskt. Då måste vi också som lärare lära oss detta. Klimat och växthuseffekt är något som intresserar mig men när det gäller detta område är jag mycket kritiskt till hur läroböckerna framställer det.

 

Solpilar i zenit uppe i Arktisområdet. Växthuseffekten jämt fördelat runt jorden i form av ”moln”. Det skrivs mycket om växthusgaser och vilka som är viktigast. Alltifrån att koldioxiden är den viktigaste växthusgasen till att den endast står för 5 % av växthuseffekten, ett mycket stort spann när man jämför olika läroböcker. Ingen gemensam linje i våra barns läroböcker. Vidare redogörs för jordens stora temperaturhöjning pga denna. Mer växthusgaser ger ett varmare klimat/förstärkt växthuseffekt med en massa klimatförändringar som stormar och översvämningar och miljöflyktingar är budskapet. Ingen vidare framtidsvy. Det är detta som våra elever får sig till livs.

Måste då tyvärr utdela ett stort F till alla dessa läroböcker som används i Sverige (några saknades vid fototillfället). De förklarar inte växthuseffekten på ett korrekt sätt. Ingen av alla dessa läroböcker beskriver växthuseffekten helt och hållet enligt IPCC:s modell, en modell som i det närmaste är självklar och som våra elever har lätt att förstå vilket jag har konstaterat när jag diskuterat det med mina elever. Egentligen ganska konstigt!

IPCC:s modell!

1. Solinstrålningen är störst kring ekvatorn. Mycket enkelt att förstå. 

2. Väldigt mycket vattenånga i atmosfärens nedre del kring ekvatorn. Lätt att förstå med tanke på alla regnskogarna och haven, mycket solinstrålning ger ökad avdunstning. Obs! Växthuseffekten är alltså störst i ett område på båda sidor om ekvatorn. Detta har de flesta inom skolan inte fattat. Mest solinstrålning plus mest växthusgaser = mest växthuseffekt.

3. Det är så mycket vattenånga så att lite extra koldioxid har mindre betydelse. Förståeligt när man får veta att våglängdsbanden för vattenångans och koldioxidens blockerande av utåtgående långvågig strålning är överlappande i viktiga områden. 

4. Betydande delar av det genererade överskottet av växthuseffektvärmen förs norrut och söderut av vindar och havsströmmar som Golfströmmen. Lätt att förstå för alla elever känner till Golfströmmen. Alla skandinaver är alla väldigt tacksamma för att de har fått en liten extra tilldelning av växthuseffektvärme från tropikerna. Det har gjort att vår del av världen kan frambringa mer föda, är rikare i biologisk mångfald och mer beboelig. 

5. Temperaturhöjning mest märkbar på högre breddgrader där koldioxiden kan göra att värme-/strålningsunderskottet blir mindre. Även detta är lätt att förstå för våra elever. 

6. Mer vattenånga i atmosfärens övre lager ger en större effekt än en motsvarande ökning av vattenånga i de lägre regionerna. Här är det vulkaner som kan påverka. Inte lika lätt att förstå.

7. Mer CO2 i atmosfären ger uppvärmning och mer vattenånga och vattenångan förstärker uppvärmningen ännu mer. En positiv feedback.

8. Moln kan både värma och kyla men det behövs mer forskning på detta område.

Punkt sju och att CO2 är en växthusgas som ökar i koncentration tar läroboksförfattare med, ibland även punkt fem. Varför? Dessutom kan man tillägga att växthuseffekten är svagare över öknar pga mindre vattenånga. Svagare på högre höjder pga tunnare luft. Svagare över polerna pga svalare luft.

Alla i skolans värld tror att växthuseffekten är en jämn effekt runt hela jorden.

Varför har inte läroboksförfattare tagit till sig dessa viktiga delar av IPCC:s modell av växthuseffekten? Genom att ta till sig hela denna modell blir klimatfrågan mer hanterlig och mindre skrämmande. Den är självklar för alla som sysslar med strålningsfysik, men inte för våra lärare och elever? En sammanfattning finns i http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/faq-1-3.html

IPCC säger att växthuseffekten är störst vid ekvatorsområdet, trots det bifogar de en dålig grafisk bild för att illustrera växthuseffekten. Kanske det är alldeles för svårt att göra en mer korrekt grafisk bild av växthuseffekten. De talar tydligt om vattnets förstärkande av växthuseffekten i atmosfären. Mätningar av vattenångan visar att det inte har ökat så mycket speciellt inte i de övre regionerna som de tänkt sig och därför bör förstärkningseffekten inte vara så stor. Allra längst upp h där den har störst effekt har vattenångan minskat.

Läser inte läroboksförfattare IPCC:s rapporter? Kör de alla i samma hjulspår? Har diskuterat denna modell med mina högstadieelever och de har inget problem med att förstå den. Läroboksförfattarna undervärderar eleverna.