Ejdrarna minskar skriver flera tidningar och nu i augusti kom det en rapport från miljöforskningsberedningen som en statlig utredning. http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/78/50/a118ed7a.pdf 

Denna rapport var tänkt att ge ett svar på frågan om Ejderns stora minskning. Det konstateras att även andra dykänder som alfågel, sjöorre och svärta minskar. Dessa fåglar dyker efter musslor på botten varav blåmusslan är den viktigaste. Detta sker samtidigt som andra sjöfåglar som äter fisk och växtdelar ökar. Ökande arter är Storskarv, tordmule, fisktärna, silvertärna, sillgrissla och silltrut. 

I rapporten listas 8 st delförklaringar. Födobrist, ökad predation,  oljeutsläpp, död i samband med fiske, jakt, vitaminbrist, miljögifter, klimatförändringar.

Populationsstorlekar bestäms till stor del av tillgång på föda, rovdjurspredation, konkurrens och sjukdomar. Följande möjliga delförklaringar ges till minskningen

1. Födobrist: musslorna har minskat pga minskande övergödning. I Finska Viken har vattnet blivit mindre salt vilket missgynnar blåmusslor. Min kommentar: I febr i år kom en rapport om att alla åarna som rinner ut i våra hav för med sig mindre näringsämnen. Tillfällen med inflöden av saltvatten i Östersjön har blivit färre.  Detta låter som en rimlig delförklaring. 

2. Ökad predation: Min kommentar: Här finner vi en viktig förklaring. Havsörnar har ökat stort. En kollega till mig berättade i våras att han vid fågelskådning vid Vänern hade under en dag sett femton st havsörnar.

 Havsörnar ökar rejält i Östersjöområdet och en undersökning från Åland visar att under häckningssäsongen var ejdrar det vanligaste bytet. http://www.viltfakta.se/ejder.html (vid rubriken fiender). Men det är fler predatorer som ökat i kustområdet. Predatorer som korp, trut, mink, räv och på vissa ställen mårdhund har alla ökat och har setts jaga ejder. 

3. Oljeutsläpp: Min kommentar: Ej en viktig faktor i förklaringen. Som vi visade igår minskar de olagliga oljeutsläppen i Östersjön.

4. Fåglar omkommer i samband med garnfiske. Min kommentar: Men detta gjorde de nog under ex 80-talet också. Inget tyder på att detta har ökat.

5. Jakten: Det jagas fortfarande mycket fågel men jakten har minskat. Däremot anges jakten som orsak till att beståndet av dessa fåglar var mycket mindre under början av 1900-talet. Min kommentar: Jakten tycks inte ha ökat under senare decennier och under 2000-talet har den minskat. 

6. Vitaminbrist och virussjukdomar: Kan påverka lokalt men ingen har kunnat visa att det har en större betydelse.

7. Miljögifter. Det har inte kunnat påvisas att det påverkar fåglarnas reproduktion.

8. Klimatförändringar: Min kommentar: Mindre is borde nog gynna en del dykänder. När isen lägger sig över grunt hav blir det ju svårare för dykänder att få upp musslorna. Efter en sträng vinter och dålig tillgång på musslor kan ejderhonor avstå från att häcka.

Sammanfattningsvis tycks en snabb översikt peka på nr 1 och 2 som de viktigaste orsakerna bakom ejderns nedgång. De andra faktorerna har betydelse för fåglars liv och död men är säkert ingen viktig delförklaring till den stora minskningen. 

Ejdrarna i östersjön har i stort sett halverats men i västra Danmark har de istället ökat. Mellan 1975 och 1995 fördubblades ejderbeståndet vilket innebär att ejdrarna nu är tillbaka på samma nivå som tidigare.

Tidigare fanns det ett överskott av honor ca 58 % och i början av 2000-talet utgjode honorna ca 41 % (Finska Viken). Dödligheten bland honorna har alltså ökat.

Kan det vara farligare att ruva med mer rovfåglar och rovdjur?

Forskare har konstaterat att antalet blåmusslor har minskat i vissa delar av Östersjön. I Danmark och Holland finns undersökningar som visar att en kraftig nedgång i musselbeståndet direkt påverkar ejderpopulationen. Mängden och kvalitén på musselbestånden är avgörande för ejdrarnas födointag.

Vid en plats kallad Tvärminne i västra Finska Viken började dödligheten bland honor öka då havsörnen kom tillbaka. Vissa änder är klart påverkade av mink visas det, men inte ejder som är större och börjar häcka tidigare. Snedfördelningen mellan könen förklaras av predationen.

Vad rekommenderar denna forskare att man ska göra. Det finns ett antal saker att göra som att omdirigera trafiken med oljefartyg, minska jakten, minimera garnfiske, försiktigare exploatering av vissa viktiga kustområden, jakt på fyrfota rovdjur som räv, mårdhund och mink. 

Men det som inte sägs är kanske det viktigaste och intressantaste.

Läs först iakttagelser från personer som vistas mycket i skärgårdsmiljö.

Signatur Ålandsjägare säger ” Minskningar märks även på Åland bland vissa arter. Sedan den "riktiga" vårjakten i stort sett förbjöds, och jägare inte längre vistades i skärgården på våren har fåglarna minskat. Då kan alla rovdjur arbeta ostört. Här finns Havsörn i rikliga mängder, kråkor, mink samt även mårdhunden. Men fågelskådarna menar på att havsörnen inte är ett problem, trots att alla bofasta skärgårdsbor vet exakt hur det går till då havsörnarna jagar ejder / ejderungar. Vilket dom ibland gör i par tills ungarna inte klarar av att dyka undan längre. (Bruno Liljefors visste hur det gick till) Många ådor tas då dom ligger på bo också, vilket nu har resulterat i att de är 7-8 gudingar på varje åda.”

På västkusten då?

”Här ute bland öarna, söder om Lysekil (närmare Gullholmen) har vi blivit "drabbade" av det ökade antalet korpar de senaste åren. Förr om åren kunde vi se mängder av alla de sorters sjöfågel inne på de grunda områdena i Ellösfjorden och ut till Islandsberg. När vi nu är ute med båten, så ser vi i stället korparna "jaga runt" på öarna bland ejder och måsbon på jakt efter ägg och ungar . Detta har medfört att det blivit väldigt glest med sjöfågel och då speciellt med ejder.

Korpen har, som vi som bor här ute upplever det, blivit ett gissel. Att dessutom tillåta skyddsjakt på ejder på vissa ställen är ju helt vansinnigt. Det finns avskräckande medel att använda vid tex. musselodlingar. Vårt önskemål, här ute i kustbandet, är att tillåta en mindre (antal) skyddsjakt på korpen för att återställa balansen. Om det dessutom finns sjukdomar som också påverkar arten är det ännu mer brådskande att eliminera korpbeståndet. Att se och höra ejdrarnas parningsförberedelser tidigt på våren är en av vårens höjdpunkter här ute”.

Norge?

Brukade fiska på somrarna i Norge. Massor av ejdrar. Senaste åren tomt. Lokalbefolkningen gav havsörnen skulden. Havsörn, mink och korp verkar se till att den naturliga balansen uppkommer. Dvs tomt på de arter vi betraktar som nyttiga. Den biologiska enfalden visar sitt rätta ansikte. Och ornitologerna gläds?

En smålänning säger!

”detta som vi har påtalat i många år, allt måste upp till Stockholm innan det kan bli bättre. jag bara säger Kungsörn, Havsörn, Korp, Kråka, Mink och Trut. där är minskningen i klarspråk.”

Källa http://www.jaktojagare.se/se/comments.php?id=465249&context=  

Med andra ord, kustbor som också  har iakttagelseförmåga har lagt märke till predationens betydelse.

Massor av ejdrar som  ligger på ägg är ju ett dukat bord för predatorer, både för rovfåglar och rovdjur. Vi kan inte vänta oss att de ska avstå från de läckerheter som ruvande ejdrar utgör. Tycker att författaren till denna rapport går som katten kring en het gröt. Han föreslår jakt på fyrfota rovdjur.

Korp och havsörn är fridlysta och dessa har ökat mycket. Korpen har nästan exploderat i antal.

Korpen som predator: http://www.jagareforbundet.se/Jagareforbundet/Fran-Jagareforbundet/Jagareforbundets-arsstamma-2007/36-jakt-pa-korp/  

”Sedan 1960-talet har korpen ökat markant och man har beräknat att i början av 1990-talet var populationens storlek i hela riket ca 15 000 par (BWP) för att i slutet av 1990-talet uppgå till 45 000 par (FÅ 1998). Beräkningarna gjordes alltså innan EU-inträdet. Därefter har förhållanden som påverkar korpens populationsökning drastiskt förändrats vilket medfört att ökningstakten accelererat ytterligare. Skyddsjakt som förekommer mycket sparsamt reducerar antalet endast marginellt med något hundratal. Man kan anta att ökningstakten medfört att individantalet ökat lavinartat. Vid linjär polering med ovanstående siffror som referens skulle antalet numera vara uppe i 75 000 par. Alla dessa siffror verkar dock kraftigt underberäknade. Verkligheten i Norrbottens skogar visar att individantalet är betydligt större. Korpen har sedan EU-inträdet i januari 1995 varit fridlyst i Sverige. Avgränsad skyddsjakt kan tillåtas för att skydda tamdjur.

Jägarna i Norrbotten upplever numera korpen som den numerärt största av kråkfåglarna. Korpen är en stor predator för de så kallade ”nyttiga” småviltstammarna, d v s de djurarter som vi tar tillvara vid jakt. Från att ha varit en skygg ödemarksfågel är den numera flitigt häckande mycket nära bebyggelse. Tidigare småviltfattiga områden är numera nästen helt tömda på småvilt.”

Beståndet av havsörn i Sverige beräknas till ca 3000 st. I början av 1900-talet var havsörnen nästan utrotad och sedan den fridlystes 1924 ökade den till ca 100 par på 1950-talet. Sedan en ny minskning pga mijögifter och nu mer havsörnar än någonsin på mycket lång tid.

Min slutsats är att korpen definitivt behöver jagas på många ställen i Sverige. Man kan ju hoppas på att havsörnen också ska börja jaga korpar. I Vänern börjar bestånden av skarvar och fiskljusar minska och orsaken tror man är ökande bestånd av havsörnar.

Vi måste nog framöver göra ett val, mindre ejdrar och mer rovfåglar. Ejdrar har ju alltid varit en naturresurs och frågan är vem som i första hand ska dra nytta av den? Att skjuta av en del korpar tror jag inte så många skulle ha något emot men att förslå lokal jakt på havsörnar skulle vara som att svära rejält högt i kyrkan.

Ejderhannen kalls Guding, honan kallas Åda. Bild från Wikipedia.

Från regeringskansliet skriver man ” De dykänder som nu minskar i Östersjön har en i väsentliga avseenden likartad ekologi. Fåglar är ofta skarpa indikatorer på miljöförändringar, varför dykändernas minskade antal kan vara en allvarlig varningssignal om tillståndet i Östersjön. Det är mycket viktigt att vi tolkar denna signal på rätt sätt.”

http://www.regeringen.se/sb/d/497/a/197850

Håller med skribenten från regeringskanliet fullständigt. En rätt tolkning är mycket betydelsefull.

Gå inte som katten kring en het gröt skulle jag vilja säga.