Dagens bild 5 november 2019

Var kommunisten, ordförande Mao en av 1900-talets stora miljöförstörare?

Detta är ett underförstått påstående i följande debattartikel.

https://www.scmp.com/comment/insight-opinion/article/1204076/deforestation-blame-beijings-pollution

Skrev tidigare om Kinas ansträngningar att stoppa markförstöringen i Yttre Mongoliet.

Se  http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2019/vecka39/db19sep26.htm  

I en av filmerna som rekommenderades på sidan finns en sekvens från nedhuggningen av skogarna i Yttre Mongoliet under det stora språnget i slutet på 1950-talet. Med hjälp av ökad stålproduktion skulle industrin få en skjuts framåt och Kina skulle visa sig tillhöra de industrialiserade nationerna. För att smälta järnmalm och de järnredskap som bönderna hade på landsbygden gick det år mängder av träd/träkol. I och med detta började den så kallade ”ökenspridningen”, en markförstöring utan dess like.

http://repository.essex.ac.uk/17572/1/221-527-2-PB.pdf

Under senvintern och våren drabbas Beijing av väldiga sandstormar som förpestar livet för stadsborna. Vissa perioder får mängder av flyg ställas in. Smogen i Beijing skylls på koleldning, fabriksrök och sandpartiklar från Gobiöknen som ökar i storlek och det senare skylls på klimatförändringar.

Inte bara i Yttre Mongoliet utan även i andra delar av Kina skövlades skogen för att snabba på industrialiseringen. En tredjedel av Kinas glesa skogar och en femtedel av de täta vanliga skogarna höggs ned. Man fällde de planterade träden längs järnvägar och kanaler. Markerna torkade ut och erosionen mångdubblades.

Det var inte bara skogen som höggs ned utan mängder av små jordbruk förstördes i och med uttorkningenoch vanskötseln och Kina upplevde att miljontals människor dog av svält.

Författaren till artikeln presenteras så här: XunZhou is a lecturer in modern history at the University of Essex, Britain.

Mer om denna historiker finns att läsa här:

https://www.essex.ac.uk/people/zhoux11804/xun-zhou

Bla så här presenterar hon sig:  “My research is concerned with modern China. I am among a growing number of historians who are pioneering the history of the People's Republic of China through the use of new oral and archival evidence. Based on thousands of archival documents and hundreds of interviews I have collected, my recent works The Great Famine in China, 1958-1962: A Documentary History (2012) and Forgotten Voices of Mao's Great Famine, 1958-1961: An Oral History (2014) are powerful accounts which have helped to reshape our understanding of modern Chinese history.”

Hennes forskning sammanfattas i bokform

https://journals.openedition.org/chinaperspectives/6196

Hennes bok kostar 489 kr på Bokus

https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=no&search_word=The+Great+Famine+in+China%2C+1958-1962%3A+A+Documentary+History

En intressant artikel av henne finns här:

http://repository.essex.ac.uk/17572/1/221-527-2-PB.pdf

med titeln “Re-examining the History of the Great Famine in China through Documentary Evidence”.

Här beskriver hon hur hon gick tillväga och vad som hände efter att hon givit ut sin första bok. Men än har inte alla dokumenten om den stora svälten släpps fria och efter hennes forskning har det blivit tvärtom med tillträde till arkiven.

Hur många dog under den stora svälten?Svenska Wikipedia redovisar olika uppgifter som förekommit alltifrån 2,5 miljoner till 30 miljoner. SvWikipedia upplåter störst utrymme om den kinesiske matematikern SunJingxian som kom fram till 2,5 miljoner. Engelska Wikipedia tar inte ens upp SunJingxian. Nedanstående tabell över olika beräkningar finns i engWikipedia, allt från 23 till 55 miljoner.

Vad säger då XunZhou?

Hon tar inte ställning men en sådan låg beräkning som 2,5 miljoner tar hon inte ens upp.’

Frågan är varför sv Wikipedia lägger så stor tonvikt vid den lägsta beräkningen?

 

En sammanfattning av det stora språnget och dess dåraktiga idéer kan du läsa här.

http://www.morpheusblogg.se/2015/12/11/det-stora-spranget/