Detta märker jag på min gård. Fullt med fågelskit
i ladorna, så mycket har det blivit att nu måste jag göra något åt det,
exempelvis se till att det inte är lika lätt att flyga in i ladan. Har
hört att andra har fått samma problem.
Fågelarter i jordbrukslandskapet har minskat med
det högmekaniserade jordbruket med stora åkrar och inga små
djurbesättningar osv, inte svårt att förstå.
Diskuterade det med en kollega som är en mycket
duktig ornitolog.
Min fundering var att det finns många mindre lador på landsbygden
som inte används som tidigare, ägarna är inte lika noggranna med att
hålla tätt så det är lättare för fåglarna att flyga in i ladorna.
Min kollega trodde inte på min fundering men jag tror inte att den
är helt felaktig.
Men allmänt kan man säga att det är tur för
ladusvalan att människan finns, var skulle den annars bygga sina
bon. Det finns svalor som bygger bon i grottor sa min vän till mig,
kanske byggde ladusvalan bon på detta sätt innan människan byggde
lador.
Några intressanta fakta om ladusvalor tagna
från Wikipedia:
1.
Arten häckar
över stora delar av norra halvklotet som längst söderut kring
Hongkong och övervintrar i tropiska regioner på södra halvklotet i
Sydamerika, Afrika, Indien, Sydostasien och nordvästra Australien.
Dess vidsträckta utbredning innebär att ladusvalan inte är hotad,
fastän det kan förekomma lokala minskningar av populationer på grund
av specifika hot, som uppförandet av en internationell flygplats
nära Durban. Totalt i världen 190 miljoner ex.
2.
Arten delas
oftast in i sex underarter, vilka häckar över norra halvklotet. Fyra
av dessa är utpräglade flyttfåglar och deras vinterkvarter täcker
stora delar av södra halvklotet ända till centrala Argentina,
Kapprovinsen i Sydafrika och norra Australien.
3.
Ladusvalan
föredrar öppna landskap med låg växtlighet, såsom betesmarker, ängar
och jordbruksmark, helst med vatten i närheten. Den undviker områden
med mycket skog eller branter samt tättbebyggda platser. Att öppna
byggnader, som lador, stall eller kulvertar, som ger
häckningsplatser, och exponerade platser, som ledningar, takkrön
eller nakna grenar att sitta på, finns tillgängliga är också viktigt
i fågelns val av häckningsområde.
4.
Hanar med längre
stjärtfjädrar lever i allmänhet längre och har mer motståndskraft
mot sjukdomar. Honorna vinner därmed en indirekt fördel i styrka av
denna form av urval, då längre stjärtfjädrar antyder en genetiskt
starkare individ som kommer att producera avkomma med högre
livskraft. Hanar med långa stjärtpennor har också större vita
stjärtfläckar, och eftersom fjäderätande fågellöss föredrar vita
fjädrar demonstrerar vita stjärtfläckar utan skador från parasiter
häckningskvalitet. Det finns ett positivt samband mellan storlek på
fläckar och antalet ungar som avlas varje säsong.
5.
Ladusvalan
mobbar inkräktare som katter eller hökar som kommer för nära boet,
och flyger ofta mycket nära den som hotar.Detta fick jag erfara
en sommar då fåglarna byggde bo i ett garage med högt till taket.
Blev hotad av dessa svalor varje gång jag hämtade bilen från
garaget.
Här är då en fågelart
som gynnats något oerhört av människans
byggnadsaktiviteter.