Hur blir det
fortsatta vädret och speciellt sommarvädret? I morse var det lite
kyligt, tog på mig en liten ylletröja när jag skulle ut. I år var de
majväder i april och tvärtom. Hörde en som sa att om skatorna bygger
högt blir det en blöt sommar. De vill inte ha takdropp i sitt bo
motiveras det med. Vet inte om jag vågar tro på det. Har ett skatbo i
ett äppleträd relativt högt men ingen aktivitet i år vad jag kan se och
trädet i sig själv är inte så högt. Får se om jag hittar något annat bo.
På en blogg hittade
jag följande förutsägelse från 5 april förra året som kam att stämma in:
Kallt i mars månad så blir det en fantastiskt fin sommar skriver en dam 5 april förra året.
Se http://fenixmonasliv.blogspot.com/2018/04/sol-vind-och-vatten.htmlDenna prognos slog in. I år förutsägs en ordinär svensk sommar, alltså med en del regn och blåst.
Se http://fenixmonasliv.blogspot.com/2019/03/arets-sommarprognos-2019.html
Detta mönster har stämt några år efter år 2000 enligt bloggen ”Fenix Monas Blandning”
se
http://fenixmonasliv.blogspot.com/2019/03/mars-styr-varken-du-tror-pa-min-prognos.html
Utan att se på några speciella tecken
bör väl sannolikheten vara över 50 % att sommaren blir ganska normal med
lite sol och en del regn, typisk svensk sommar.
När jag läste anteckningar om
vädervariationerna under mitten av 1700-talet så fann jag ett väldigt
varierande väder som kanske ledde till att människorna på den tiden
undrade om det var något konstigt med klimatet som jag själv började att
undra över i mitten av nittiotalet.
1747 var det stark
torka hela året och granskogarna förstördes av insekter,
kanske var det granbarkborren.
Stor missväxt av både säd och hö.
1748 var det inget regn mellan 24 maj
och 9 juli. Ingen vinter före jul det året.
1749 ingen vinter förrän 20 jan och
vintern var mycket kort och det började grönska tidigt.
1750 varken vinter
eller snö och våren kommer tidigt. Sedan regnfritt från början av
september fram till 25 febr 1751.
Jag undrar hur det var med grundvattnet då på den tiden.
1756 en lång vinter, fodret tog slut
och kreatur dog av hunger, sommaren var varm och det blev missväxt.
1757 var det också en varm och torr
sommar och missväxt igen.
1758 i april var det stor foderbrist
och dyrtider, ständig torka hela våren, sommaren och hösten, började
först att regna i oktober. Vintern följde med mycket snö som snart gick
i vatten sägs det.
1759 var det till att börja med varken
vinter eller snö, det blomstrade i skogarna i februari, vår och sommar
var torra, kall vår och en het sommar och all vårsäden fördärvades men
rågen som såddes under hösten blev fin. Nästa vinter blev den kallaste
på 50 år.
Var det också kalla mars månader även
under de år då det var varma somrar?
Mer skogsbränder i framtiden?
Förra året var det mycket skogsbränder
och vissa hotar med att när det blir varmare blir i framtiden blir det
också fler skogsbränder. Men är det så enkelt?
I FoF läser vi: ”Brandljuden
(ärr i årsringarna, egen kommentar)visar
också att naturliga klimatvariationer har bidragit till skogsbrändernas
omfattning under 1600-talet, berättar Igor Drobyshev. Under mitten av
århundradet inträffade en av de kallaste perioderna av den lilla istiden
och under samma period kulminerade skogsbränderna. Klimatet var
visserligen kallt – men också torrt och blåsigt med många åskoväder. Det
förklarar mängden skogsbränder.”
https://fof.se/tidning/2019/4/artikel/historiska-skogsbrander-varnar-infor-framtiden
Många bränder när det var kallt alltså.
Det viktigaste är att det är torrt i markerna och det kan det vara under
både kalla och varma år.
Oavsett vinter eller sommar så är
torkan det värsta för folket på landsbygden.