Dagens bild 29 mars 2019
Smältande glaciärer
på spetsbergen
|
På 1930-talet skriver värdens
främste glaciolog under mellankrigstiden, Hans W:son Ahlman:
För att närmare
angiva arten och storleken av klimatförändringens inflytande på
glaciärerna kan följande nämnas.
Den svensk-norska arktiska expeditionen
1931 konstaterade att inlandsisen på Nordostlandet, eller den stora ö
som är belägen mellan Spetsbergen och Vitön, var stadd i utdöende. Våra
efterföljare inom området, Oxfordexpeditionen1935–36, icke blott
bekräftade detta utan fann även att huvudparten av isen verkligen var
död. Genom noggranna undersökningar av den norsk-svenska
Spetsbergsexpeditionen 1934 konstaterades, att Fjortonde juli-glaciären,
som har en areal av 93 kvkm, under vintern 1933–34 tillfördes 79
millioner kubikmeter vatten i form av snö men att den sommaren 1934
förlorade 113 millioner genom smältning. Ett sådant deficit på 34
millioner kubikmeter i glaciärens materialhushållning eller budget är så
stort, att fortsatte det under de närmaste decennierna, skulle glaciären
icke längre existera i sin nuvarande utformning. Liksom flertalet andra
glaciärer har Fjortonde juli-glaciärens ismassa för varje år blivit allt
tunnare och dess kant har varit stadd i tillbakagång. Redan för ett
kvartsekel sedan påpekade prof. G. De Geer, att de ändmoräner, som
förekomma icke långt utanför de nuvarande glaciärbrämen, markera deras
största utbredning sedan istidens slut. Detta stadium var för åtminstone
ett stort antal av Spetsbergens glaciärer rådande så sent som under
första hälften eller mitten av 1800-talet.
Läs också:
Ett försök att
förstå den pågående “klimatgalenskapen” av Lennart Bengtsson
https://anthropocene.live/2019/03/17/ett-forsok-att-forsta-den-pagaende-klimatgalenskapen/
Som avslutning skriver han: ”Det går
faktiskt att leva på jorden även om temperaturen skulle gå upp litet mer
än 0.5°C. Vi har ju utan allt för stora svårigheter redan överlevt en
uppvärmning på en hel grad?”
Lennart Bengtsson
Det allra främsta som hänt vår jord
under denna uppvärmning på en grad med mer CO2 i atmosfären är att
jorden blivit grönare trots all stadsbebyggelse och nedhuggning av
regnskog.
Just nu så leder Kina och Indien i den
omvända processen.
Over the last two decades, the Earth has seen an increase in foliage
around the planet, measured in average leaf area per year on plants and
trees. Data from NASA satellites shows that China and India are leading
the increase in greening on land. The effect stems mainly from ambitious
tree planting programs in China and intensive agriculture in both
countries.
Credits: NASA Earth Observatory
https://www.weforum.org/agenda/2018/02/china-army-soldiers-plant-trees/
Att plantera träd är
också ett bra sätt att förbättra luftkvalitén och det är något som
verkligen behövs i Kina.
|