Många har flyttat till USA. En tredjedel läser vi. Knappast inga klimatflyktingar. Det trångt på dessa öar. Dess ursprungliga natur kan man bara se på små öar som inte kan härbärga någon större grupp av människor pga vattenbrist.

https://www.pbs.org/newshour/show/marshall-islands-a-third-of-the-nation-has-left-for-the-us

Detta reportage visar varför man flyttar till USA. Dessa öar användes av USA under och efter andra världskriget. På Bikiniatollen gjordes många kärnvapenprov och öarna förgiftades. Man har försökt flytta tillbaka men det visade sig inte vara lämpligt. De behöver därför inte visa för att flytta till USA och de får ta arbete. Hög arbetslöshet på ön kombinerat med dricksvattenproblem, otillräcklig sjukvård, fattigdom gör att ca en tredjedel av befolkningen har flyttat till USA.

Titta på bilderna får du se hur typiska söderhavsöar ser ut idag. De ser inte ut som du tänker dig en söderhavsö. Alla landytor som går att bygga på är för det mesta upptaga av hus och flygbanor. De har 33 st flygplatser, varje atoll med självaktning måste ha en flygplats. Totalt ca 181 km2 landyta fördelat på 34 Atoller med ett antal små öar jämte den stora ön i atollen.

Marshallöarna har ca 53 000 invånare, ca 300 inv/km2. Huvudstad är Majur där det bor ca 25 000 invånare.

Sönderbyggda öar med ibland stora flygplatser.

33 st flygplatser/53 000 inv blir en flygplats per 1600 personer. Som jämförelse kan vi nämna att Filippinerna som också är en övärld, som totalt har cirka 260 flygplatser vilket blir ca 1 flygplats på ca 370 000 personer.

https://canadafreepress.com/article/ocean-islands-are-not-sinking

Men det viktiga är att dessa öar såväl som andra öar i Stilla havet växer i storlek. Öarna i sex atoller plus ett antal andra öar granskades. Ca 40 % av öarna hade växt i storlek, 43 % visade ingen förändring och slutligen 17 % hade minskat genom erosion. Man bygger betonghus på öarna och när man hämtar sand från stränderna händer det att erosionen ökar.

“Results reveal that since the middle of the 20th century more shoreline has accreted than eroded, with 17.23% showing erosion, compared to 39.74% accretion and 43.03% showing no change. The net result of these changes was the growth of the islands examined from 9.09 km2 to 9.46 km2 between World War Two (WWII) and 2010.”Se

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2213305415300199

Vi tittar på mätningarna av havsytehöjningen. De varierar som vanligt.

På en ö, Kwajalein är havsytehöjningen 1,43 mm/ år +/- 0.81 och på en annan ö med huvudstaden Majuro där ca hälften av befolkningen bor är det 3,6 mm/år +/- 1.22. Genomsnittet blir ung 2,5 mm/år. Majuro kanske är en ö som sjunker.

Enligt en artikel är det ändrade vindmönster som pressar vatten mot öarna som märks som stigning av havsytan men har ej kunnat belägga detta.

Vad ska man då till slut säga om att dessa öar har klimatproblem?

Det främsta problemet är befolkningsökningen. Dessa öar är känsliga ekosystem och han inte härbärgera hur många människor som helst. Sötvattentillgången sätter gränser.

Det importeras mycket flaskvatten till öarna och som du kan se av bilderna så är det platsbrist.