Dagens bild 19 december 2018
Hur står det till
med världens största delta, i Bangladesh?
Det var mycket på tapeten för ca 10 år sedan i
samband med Al Gores film. Sedan publicerades kartan nedan i tidskriften
Nature och efter det försvann diskussionerna om hur utsatt Bangladesh
var för klimatförändringar och hur havets erosion förstörde kustområden
och land försvann. I genomsnitt hade ca 20 km2 nytt land bildats varje
år.
Men nu har frågan förts upp på tapeten igen.
Kartan nedan är från 2009.
|
Läste i
Aftonbladet om en reportageresa till Bangladesh för att redogöra för hur
klimatförändringarna redan drabbar människorna där.Det var en dyster
läsning. Under
temat ”DERAS PLANET Klimathoten – och vår skuld” De skriver:”Här betalar invånarna redan tillbaka på mänsklighetens största skuld. De betalar med sina hem och sin historia. I många fall med sina liv. Människor härifrån tillhör den första generationen klimatflyktingar. Däri finns ingen rättvisa…..Först när båten kommer helt nära blir det tydligt att ön saknar naturliga strandbäddar. En knivskarp kant avslutar allt som är land. – Havet kommer och havet äter och vår tid här är ändlig…..Vattnet kommer från två håll. Från norr flödar smältvattnet från Himalayas glaciärer och från söder reser sig Indiska Oceanen. Tidvattnet når högre och högre för varje gång. Dessutom har ovädren blivit både vanligare och kraftigare……Bara från södra Bangladesh flyr omkring 100 000 människor varje år. De är mestadels lantbrukare och fiskare och verkligheten erbjuder inte många alternativ. Klimatflyktingar från Bangladesh, ett övervägande muslimskt land, är inte välkomna i grannländerna Indien och Myanmar (tidigare Burma)” ”Bangladesh krymper. Om 30 år kommer 17 % av Bangladesh yta att vara borta” De påpekar att varje dag flyttar/flyr 2000
personer till Dhaka, 0,73 miljoner per år. ”Greater Dhaka” har 19
miljoner invånare. Det är siffor som liknar hur människor flyttar till
Metro Manila i Filippinerna. Urbaniseringen är
även framträdande där liksom i många stora asiatiska städer. Denna fråga om Bangladesh och erosionen var ju på tapeten för ca 10 år sedan. Efter att jag sett Aftonbladets artikel blev jagintresserad av att ta upp frågan igen och letade efter uppgifter om hur det fortsatt för Bangladesh. Under de sista åtta har Bangladesh vuxit med ca 80 km2/år. Den totala tillväxten per år sedan 1973 ligger på ca 32 km2 mer land per år i genomsnitt. Undantaget var år 2000 – 2008 då erosionen hade övertaget.
Källor: 6th International Conference on Water&Flood Management (ICWFM-2017). ESTIMATING EROSION AND ACCRETION IN THE COAST OF GANGES-BRAHMAPUTRA-MEGHNA DELTA IN BANGLADESH. Se länk
Om orkaner,Changing Profile of Cyclones in the Context of Climate Change and Adaptation Strategies in Bangladesh. Se länk
Deltabildning är en process där
land/sediment tränger ut i havet. Havet eroderar det sediment som
tränger ut undan för undan. Hela tiden måste sediment fortsätta att
föras ut och i tillräcklig mängd för annars kommer havets
erosionsprocess att ta över och deltaområdet kommer att minska. Det
finns flera exempel på detta.
Flodarmarna ändrar ständigt utseende och
riktning och vid stora ändringar blir det katastrofer om deltat är
tättbefolkat. Samma process som för andra deltaområden. Hur är det då med orkanerna i detta område? Frekvensen minskar enligt en av källorna.
Från 1960 tills idag har
frekvensen minskat till en tredjedel. På sextiotalet var det en topp.
Intensiteten har ökat
enligt en av källorna.
Här tycks det vara en
viss ökning. Men slår vi samman kategori 3 och 4 och tar hänsyn till den
stora frekvensminskningen under perioden blir det ca 5 orkaner med
intensitet 3 och 4 under varje period. För att vara säker behöver vi se
på detta under en längre period.
En kraftig topp på
1960-talet och sedan tillbaka till omkring medel.
När det gäller dödsfallen i samband med dess orkaner ser vi även en fallande trend. Se “Reduced death rates from cyclones in Bangladesh: what more needs to be done?” https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3302549/
Man har lärt sig hur man
ska hantera orkaner och skydda sig. Detta trots att befolkningen sedan
1980-telet har ungefär fördubblats. Under de sista tio åren har
befolkningen vuxit med 20 miljoner.
Denna väldiga
befolkningsökning har lett till att fler människor bosätter sig på
platser som inte är så lämpliga att bo på men trots det minskar
dödstalen.
Det var inte svårt för
Aftonbladets reportageteam att hitta fattiga människor som har förlorat
sina hem. När vissa marker eroderas och andra ökas finns det alltid
förlorare även om det totalt sett blir en större landyta.
Bangladesh är ungefär
som Götaland och Svealand i storlek och där bor ca 165 miljoner
människor. När jag läste till lärare på 1980-talet berättade min
metodiklektor som rest runt i Bangladesh om sina resor och erfarenheter
där och kallade Bangladesh för världens största tiggarskål.
Sedan
Hur har utvecklingen
varit när det gäller levnadsstandard?
Vi tittar på Human
Development Index, HDI. Standarden ökar tydligt trots den stora befolkningsökningen. Se
http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/BGD.pdf
Men med denna enorma folkökning och
alldeles för mycket människor på en liten yta så är problemen enorma.
Otroligt att de fått en sådan
standardökning trots allt. Förväntad livslängd har ökat från 58,4 år
till 72,8 år på mindre än trettio år. Titta gärna noggrant på tabellen
ovan.
Det behövs inga klimatförändringar att
skylla på för att förklara Bangladesh situation och problem. Allt går
tillbaka till den enorma befolkningsökningen på en sådan liten yta och
att översvämningar tillhör det normala.
Hur är det då med vattenflödet genom
Bangladesh under större delen av året? Se https://www.theguardian.com/environment/2003/jul/24/water.india
Översvämningar I samband med monsunregnen då, blir de värre? Se artikeln “Are Floods Getting Worse in the Ganges, Brahmaputra and Meghna Basins?”
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3763/ehaz.2001.0305?journalCode=tenh19
Abstract
The Ganges, Brahmaputra and Meghna/Barak rivers are lifelines for
millions of people in South Asia in Nepal, India, Bhutan and Bangladesh.
They supply water for food and fibre production and for industrial and
domestic purposes. They are also sources of disastrous floods that cause
substantial damage to agriculture and infrastructure in these countries.
There are claims that flood discharges, areal extent, and damage-costs
are getting worse in the Ganges, Brahmaputra and Meghna/Barak basins.
The validity of these claims was examined by applying four different
statistical tests to the peak discharge time series and flooded areas.
The results indicate that no conclusive changes have occurred over the
last few decades. Reports of increased flood damage may be due
to a combination of other factors, such as improved damage assessment
techniques, and the expansion and intensification of settlement in
flood-prone areas, but this was not tested in this paper and should be
top priority for future research.
Detta skrevs 2001. Vad har hänt sedan dess? Se länk
Dataprojektionerna förutspår något mer nederbörd. Dessa båda floders vattensystem drivs av i första hand monsunregnen.
Den ljusblå stapeln är projektionen för framtiden.Jag trodde ökningen
skulle vara större! Allvarliga översvämningar i Bangladesh
Källa: Se länk
2017 var den sista stora översvämningen som drabbade Nepal, Indien och
Bangladesh. En tredjedel av Bangladesh var översvämmat.
Översvämningsområde snedstreckat.
Varje år översvämmas dock vissa områden. Mellan 10 och 20 % beräknas
vara normalt.Men även upp till 25 % sägs nedan även var en normal
översvämning.
Bangladesh, a low-lying delta nation, receives more than 75 percent of
its annual rainfall during the monsoon.
"This year, a drought-like situation persisted due to lack of flooding
and rainfall. Farmers were forced to extract groundwater for
irrigation," said Salim Bhuiyan,
director of the Flood Forecasting and Warning Center.
Normally up to 25 percent of Bangladesh's land mass is flooded every
year largely due to monsoon rains, but this year only 16.5 percent land
was submerged, he said.
"In one sense we were lucky to escape floods which sometimes devastate
our economy. But the lack of flooding means the land didn't get
sediments, which is good for soil and helps farmers to grow crops
easily," he said. Read more at:
https://phys.org/news/2010-10-bangladesh-monsoon-lowest.html#jCp
Trots alla katastrofer har befolkningen ökat exceptionellt och landets
yta har ökat med nästan 1 %. Landökningen motsvarar lite drygt arean hos
tre västsvenska kommuner längs E20 nämligen Lerums, Alingsås och
Vårgårda kommuner.
Hur länge till kommer landökningen att fortsätta?
Det är ingen som vet!
|