Dagens bild 19 december 2018

 

Hur står det till med världens största delta, i Bangladesh?

Det var mycket på tapeten för ca 10 år sedan i samband med Al Gores film. Sedan publicerades kartan nedan i tidskriften Nature och efter det försvann diskussionerna om hur utsatt Bangladesh var för klimatförändringar och hur havets erosion förstörde kustområden och land försvann. I genomsnitt hade ca 20 km2 nytt land bildats varje år. Men nu har frågan förts upp på tapeten igen. Kartan nedan är från 2009.

Läste i Aftonbladet om en reportageresa till Bangladesh för att redogöra för hur klimatförändringarna redan drabbar människorna där.Det var en dyster läsning.

Under temat ”DERAS PLANET Klimathoten – och vår skuld”

De skriver:”Här betalar invånarna redan tillbaka på mänsklighetens största skuld. De betalar med sina hem och sin historia. I många fall med sina liv. Människor härifrån tillhör den första generationen klimatflyktingar. Däri finns ingen rättvisa…..Först när båten kommer helt nära blir det tydligt att ön saknar naturliga strandbäddar. En knivskarp kant avslutar allt som är land. – Havet kommer och havet äter och vår tid här är ändlig…..Vattnet kommer från två håll. Från norr flödar smältvattnet från Himalayas glaciärer och från söder reser sig Indiska Oceanen. Tidvattnet når högre och högre för varje gång. Dessutom har ovädren blivit både vanligare och kraftigare……Bara från södra Bangladesh flyr omkring 100 000 människor varje år. De är mestadels lantbrukare och fiskare och verkligheten erbjuder inte många alternativ. Klimatflyktingar från Bangladesh, ett övervägande muslimskt land, är inte välkomna i grannländerna Indien och Myanmar (tidigare Burma)”

”Bangladesh krymper. Om 30 år kommer 17 % av Bangladesh yta att vara borta”

De påpekar att varje dag flyttar/flyr 2000 personer till Dhaka, 0,73 miljoner per år. ”Greater Dhaka” har 19 miljoner invånare. Det är siffor som liknar hur människor flyttar till Metro Manila i Filippinerna. Urbaniseringen är även framträdande där liksom i många stora asiatiska städer. 

Denna fråga om Bangladesh och erosionen var ju på tapeten för ca 10 år sedan. Efter att jag sett Aftonbladets artikel blev jagintresserad av att ta upp frågan igen och letade efter uppgifter om hur det fortsatt för Bangladesh. Under de sista åtta har Bangladesh vuxit med ca 80 km2/år. Den totala tillväxten per år sedan 1973 ligger på ca 32 km2 mer land per år i genomsnitt. Undantaget var år 2000 – 2008 då erosionen hade övertaget.

 

Källor: 6th International Conference on Water&Flood Management (ICWFM-2017).  ESTIMATING EROSION AND ACCRETION IN THE COAST OF GANGES-BRAHMAPUTRA-MEGHNA DELTA IN BANGLADESH. Se länk

 

Om orkaner,Changing Profile of Cyclones in the Context of Climate Change and Adaptation Strategies in Bangladesh. Se länk

Deltabildning är en process där land/sediment tränger ut i havet. Havet eroderar det sediment som tränger ut undan för undan. Hela tiden måste sediment fortsätta att föras ut och i tillräcklig mängd för annars kommer havets erosionsprocess att ta över och deltaområdet kommer att minska. Det finns flera exempel på detta.

Flodarmarna ändrar ständigt utseende och riktning och vid stora ändringar blir det katastrofer om deltat är tättbefolkat. Samma process som för andra deltaområden.

Hur är det då med orkanerna i detta område? Frekvensen minskar enligt en av källorna.

Från 1960 tills idag har frekvensen minskat till en tredjedel. På sextiotalet var det en topp.

Intensiteten har ökat enligt en av källorna.

Här tycks det vara en viss ökning. Men slår vi samman kategori 3 och 4 och tar hänsyn till den stora frekvensminskningen under perioden blir det ca 5 orkaner med intensitet 3 och 4 under varje period. För att vara säker behöver vi se på detta under en längre period.

En kraftig topp på 1960-talet och sedan tillbaka till omkring medel.

När det gäller dödsfallen i samband med dess orkaner ser vi även en fallande trend. Se “Reduced death rates from cyclones in Bangladesh: what more needs to be done?” https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3302549/

Man har lärt sig hur man ska hantera orkaner och skydda sig. Detta trots att befolkningen sedan 1980-telet har ungefär fördubblats. Under de sista tio åren har befolkningen vuxit med 20 miljoner.

Denna väldiga befolkningsökning har lett till att fler människor bosätter sig på platser som inte är så lämpliga att bo på men trots det minskar dödstalen.

Det var inte svårt för Aftonbladets reportageteam att hitta fattiga människor som har förlorat sina hem. När vissa marker eroderas och andra ökas finns det alltid förlorare även om det totalt sett blir en större landyta.

Bangladesh är ungefär som Götaland och Svealand i storlek och där bor ca 165 miljoner människor. När jag läste till lärare på 1980-talet berättade min metodiklektor som rest runt i Bangladesh om sina resor och erfarenheter där och kallade Bangladesh för världens största tiggarskål.

Sedan

Hur har utvecklingen varit när det gäller levnadsstandard?

Vi tittar på Human Development Index, HDI.

Standarden ökar tydligt trots den stora befolkningsökningen. Se

 http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/BGD.pdf

Men med denna enorma folkökning och alldeles för mycket människor på en liten yta så är problemen enorma.

Otroligt att de fått en sådan standardökning trots allt. Förväntad livslängd har ökat från 58,4 år till 72,8 år på mindre än trettio år. Titta gärna noggrant på tabellen ovan.

Det behövs inga klimatförändringar att skylla på för att förklara Bangladesh situation och problem. Allt går tillbaka till den enorma befolkningsökningen på en sådan liten yta och att översvämningar tillhör det normala.

 

Hur är det då med vattenflödet genom Bangladesh under större delen av året?

Invånarna i landet är rädda för att få för lite vatten till sina risodlingar. Det är tvister om vattnet mellan Kina, Indien och Bangladesh.

Se  https://www.theguardian.com/environment/2003/jul/24/water.india

 

Översvämningar I samband med monsunregnen då, blir de värre?

Se artikelnAre Floods Getting Worse in the Ganges, Brahmaputra and Meghna Basins?”

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3763/ehaz.2001.0305?journalCode=tenh19

 

Abstract

The Ganges, Brahmaputra and Meghna/Barak rivers are lifelines for millions of people in South Asia in Nepal, India, Bhutan and Bangladesh. They supply water for food and fibre production and for industrial and domestic purposes. They are also sources of disastrous floods that cause substantial damage to agriculture and infrastructure in these countries. There are claims that flood discharges, areal extent, and damage-costs are getting worse in the Ganges, Brahmaputra and Meghna/Barak basins. The validity of these claims was examined by applying four different statistical tests to the peak discharge time series and flooded areas. The results indicate that no conclusive changes have occurred over the last few decades. Reports of increased flood damage may be due to a combination of other factors, such as improved damage assessment techniques, and the expansion and intensification of settlement in flood-prone areas, but this was not tested in this paper and should be top priority for future research.

Detta skrevs 2001. Vad har hänt sedan dess?

Se länk

Dataprojektionerna förutspår något mer nederbörd. Dessa båda floders vattensystem drivs av i första hand monsunregnen.

Den ljusblå stapeln är projektionen för framtiden.Jag trodde ökningen skulle vara större!

Allvarliga översvämningar i Bangladesh

Källa: Se länk

2017 var den sista stora översvämningen som drabbade Nepal, Indien och Bangladesh. En tredjedel av Bangladesh var översvämmat. Översvämningsområde snedstreckat.

Varje år översvämmas dock vissa områden. Mellan 10 och 20 % beräknas vara normalt.Men även upp till 25 % sägs nedan även var en normal översvämning.

 

Bangladesh, a low-lying delta nation, receives more than 75 percent of its annual rainfall during the monsoon.

"This year, a drought-like situation persisted due to lack of flooding and rainfall. Farmers were forced to extract groundwater for irrigation," said Salim Bhuiyan, director of the Flood Forecasting and Warning Center.

Normally up to 25 percent of Bangladesh's land mass is flooded every year largely due to monsoon rains, but this year only 16.5 percent land was submerged, he said.

"In one sense we were lucky to escape floods which sometimes devastate our economy. But the lack of flooding means the land didn't get sediments, which is good for soil and helps farmers to grow crops easily," he said.

Read more at:

https://phys.org/news/2010-10-bangladesh-monsoon-lowest.html#jCp

 

Trots alla katastrofer har befolkningen ökat exceptionellt och landets yta har ökat med nästan 1 %. Landökningen motsvarar lite drygt arean hos tre västsvenska kommuner längs E20 nämligen Lerums, Alingsås och Vårgårda kommuner.

Hur länge till kommer landökningen att fortsätta?

Det är ingen som vet!

PS

IPCC har en del intressant att säga om orkaner i sin senaste rapport som kom i höstas. Se sammanställningen på

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2018/vecka41/db18okt08.htm