Dagens bild

Läroboksförfattare ska vara objektiva i allt. Att lära sig NO är att lära sig ett antal begrepp som hjälper oss att förstå världen. Som detta med tyngdkraften.

Eleverna ska också på lära sig principerna för en hållbar utveckling av samhället.

Med andra ord att vi ska upphöra med att förorena vår jord, att göra helt slut på viktiga naturresurser. Kommande generationer ska också ha rätt till ett gott liv.

Beskriver läroboksförfattarna våra ansträngningar att hand om miljöproblemen på ett korrekt sätt?

Samtidigt måste vi hålla i minnet att en elev på högstadiet, 13 till 16 år har mycket annat i huvudet och har en mycket kort tidshorisont. Eleverna konsumerar dessutom minimalt med nyheter. Eleverna är helt i händerna på läroboksförfattare och lärare. Lärare ifrågasätter sällan läroböcker om det inte är så som ibland i samhällskunskapen att gamla läroböcker används och dess kommentarer om det politiska livet har blivit inaktuella.

Igår kom denna fråga upp igen för mig. Skulle ta upp miljöfråga då jag vickade för en av mina gamla kollegor.

När jag innan lektionen tittade igenom de två biologiböcker som fanns till hans i salen reagerade jag kraftigt mot den ena utgiven av Liber. Utgiven 2006, copyrightdatum och tryckt 2009. Spektrum biologi. Se bild nedan.

Miljöfrågor tas upp inom ett flertal områden och jag väljer ett exempel nämligen försurning. Visar en sida från denna lärobok.

Vi får reda på att försurning och Ozon vid marken är de två stora miljöproblemen i Sverige. De förstör sjöar, skogar och växande gröda och det leder till att skogs- och jordbruket förlorar miljardbelopp.

Hur tänker då en elev med sin korta tidshorisont och sin obefintliga nyhetskonsumtion när han/hon läser detta? Läroboken är ju sanningen.

Om jag hade varit elev skulle jag bli nedslagen mist sagt av alla denna negativa information, kanske stängt av och struntat i det, det går ju åt skogen i alla fall, roligare med mobilen, kolla lite snabbchat istället.

Läser vi vidare under rubriken om surt regn får vi reda på hur surt regn bildas och varifrån det kommer. Detta sura regn fräter på barrträden och statyer och i sjöarna blir det mindre fisk eftersom fiskynglen blir färre.

Hur var det med detta med försurningen under senare delen av 1900-talet? I TV har det framträtt forskare på senare tid som talar om överdrifterna i beskrivningen av försurningen. I vårt land hann det inte att bli samma konsekvenser som på en del platser på kontinenten med döda skogar.

Vi gjorde vissa insatser som våra elever inte får lära sig. För att få reda på hur det är går vi till går vi till vårt naturvårdsverk.

Med kartor beskrivs svavelnedfallet 1991 till 2006 och innan 1991 var det ännu värre. Svaveldioxid i luften reagerar med luftfuktigheten och bildar svavelsyra vilket leder till surt regn. Både bensin och diesel avsvavlades från 1970-talet och framåt.

Idag är det bara fraktfartyg och färjor som släpper ut svaveldioxid och detta är något som kommer att åtgärdas inom några år. Titta på hur svavelnedfallet har ändrats.

Varför får eleverna inte se diagram som dessa i sina läroböcker. Detta var välkänt redan i början på 2000-talet då denna biologibok skrevs.

Blynedfallet är även en sådan sak som är värd att ta upp. Även här ser vi den positiva utvecklingen. Man mäter nedfall i mossa därför att mossor har inga rötter och tar följaktligen upp näringsämnen, som finns i regnvattnet, genom bladen och de tar därför upp luftföroreningar lika bra. Så mossbladen ger info om mängden nedfall av olika ämnen.

1990 förbjöd USA bly i bensinen och år 2011 var det förbjudet i 175 länder men det fanns undantag då som Nordkorea och Burma. Kanske har dessa länder förbjudet det nu. 1995 förbjöds det till slut i Sverige.

Vem var det som kom på detta med bly i bensinen? Läs historien om, honom här.

Varje generation får arbeta med det som generationen innan har ställt till med.

Det finns många positiva miljöinsatser som gjorts i vårt land som även våra elever borde få höra talas om.

När jag höll på med Bi o Ke tog jag upp detta med mina elever. Gjorde ett eget häfte kallat miljöförbättringar. Eleverna fick studera detta mha frågor till varje avsnitt. De fick lära vad tidigare generationer gjort för att förstå att vi nu också kan göra något åt de problem som finns idag. Tex håller vi på med att bädda in hela jorden i plast. Vi har alla mikroplaster i vår avföring exempelvis.

Idag talas det mycket om en sjätte massutrotning, stora däggdjurspopulationer minskar stadigt. Vi hade samma problem tidigare i vårt land men vi löste detta.

Stora däggdjur och stora fåglar finns det nu mer av än under de senaste 1000 åren.

Jag har fått många positiva reaktioner och en elev sammanfattade det skriftligt till mig. Det var en liten Elin, se hennes mejl till mig. Ett rörande mejl.

Om du som lärare gör på samma sätt med att ge eleverna positiva exempel och inte bara följa läroböckerna negativa information kan du också få likadana positiva reaktioner som jag fått.