Detta är en by där många lever på fiske men även kopra och kolbrytning. De flesta fiskebåtarna är små till husbehov och kanske lite mer. Båten är också ett viktigt transportmedel. På senare tid har det också byggts vägar mellan byarna så nu börjar motorcyklar att tävla med båtarna som transportmedel.

Fast strandpromenaden är lite jobbig då man hela tiden får hoppa över eller krypa under repen som förankrar båtarna.

Fisket har blivit bättre på senare år då man lyckats få slut på allt dynamitfiske. Dynamiten slår ut inte bara stora fiskar utan även fiskyngel men nu tyckas det vara slut på detta. Fast det var inte bara fiskarna som dog, en del fiskare dog själva också.

Det är nu mycket lönsamt att bygga större båtar vilket man gör på stranden. Man fraktar hit virke och plywoodskivor.

En glad skeppsbyggare med en snart färdig fiskebåt.

Längre bort längs stranden utanför byn är stranden bättre, inga rep att hoppa över. I bakgrunden börjar mangroveskogen.

På väg mot mangroveskogen får jag sällskap av några nyfikna barn. Det hade roligt åt mig, kallade mig för Big Boy. Men när jag gick längre bort följde de inte med, hörde hur de sa ”mamma mo” fleragånger vilket betyder min mamma. Tror att deras mamma hade förbjudit dem att gå för långt bort från byn. I bakgrunden ser du början på ett bygge av ytterligare en fiskebåt.

Längs stranden växte det en annan spindellilja än de vanliga som växer överallt i diken.

Längst bort var stranden inte så fin men där kunde man hitta de små roliga fiskarna som hoppar på vattnet och även kan klättra upp på mangrovestammarna.

En grupp av slamkrypare på en sten.

Insekter ja, den snyggaste insekten hittade jag inne i staden på en trottoar, en bärfis.