Dagens bild 29 maj 2018
Cheferna
för India Meteorological Department 1889-1924 Först var alla chefer engelsmän tills 1944 och sedan tog indierna över själva. |
På den tiden började
man ställa frågan om människan påverkar klimatet. Det fanns avvikelser i
klimatet som de inte förstod. I början på 1900-talet noterades stora
klimatavvikelser på flera kontinenter. Man noterade klimatförändringar i
form av torka runt hela Indiska Oceanen, torka på prärien i Amerika och
i Kina, torka och hungersnöd i östra Ryssland, torka i stora delar av
Afrika. Elliot skriver om denna torra period 1895–1901 att det
förekommit stora variationer i form av lufttryck.
Dessa herrar intresserade sig för
klimatförändringar. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1332939&fileOId=1332940
Vi saxar från
den senare delen av uppsatsen där han skriver: ”Redan 1904 kunde en sir John Eliot, en
brittisk meteorolog verksam i Indien sedan 1870-talet, konstatera
anomalier(avvikelser) i klimatet. Eliot var väl insatt i indiska
monsunsystemet och under hans ledning började man nu även titta på
förhållanden över områden som Indiska Oceanen, Nordöstafrika och
sydöstra Australien för att kunna förstå vad som påverkade den indiska
monsunen. Efter några år av
misslyckade ”väderutsikter” talade han i efterhand i sina skrifter om
åren 1894–1902 som unika. Redan 1908 blev Eliots efterföljare Sir
Gilbert Walker ombedd av indiska regeringen att undersöka en eventuell
förändring i Indiens klimat och om människans
aktivitet var ansvarig för en dylik förändring (min markering). Walkers
arbete visade på en naturlig fluktuation i klimatmönster över den
indiska subkontinenten, men att människan ej påverkade. Denna
förändring i klimatet kan bl a ses i förluster för jordbruk och
boskapsskötsel i länderna runt Indiska Oceanen (södra, östra, centrala
Afrika, Australien; Mauritius och Indien). Dess vidare påverkan ledde
till underskott på nederbörd över de stora slätterna i USA under andra
halvan av 1890-talet och torka i norra Kina under 1890-talet. Även
studier av trädringar visar på onormalt lite nederbörd i Indonesien
1895–1903, i nordöstra Brasilien under de fem första åren av nya seklet,
i sydöstra England under de sju åren innan 1901 samt i centrala och
östra Ryssland 1901-1903, vilket orsakade hungersnöd i denna region. I
Australien var allmän torka utbredd 1895-1903, i södra Afrika var det
extremt torrt och kallt under perioden, speciellt under åren 1902-1903
och i östra och centrala Afrika rådde torka under ungefär samma år. Eliot sammanfattar (1905) perioden som:
”Det är uppenbart att det under den torra perioden 1895-1901 har
förekommit förödande aktioner i stor skala vilka gett upphov till stora
generella variationer i lufttryck, förmodligen över åtminstone halva den
östra hemisfären. Nuvarande data ger ingen kännedom om den region där
motsatta och kompenserade variationer i luftmassa och tryck har
förekommit”. Mycket forskning har naturligtvis gjorts kring vad som
hände under dessa år och man talar nu om en förändring av flödet i
indiska monsunsystemet, som var meridionalt innan 1890, och vilket under
perioden 1890-1900 ingick i ett mer zonalt atmosfäriskt flöde. Utöver
detta, stärktes dessa skiften av ENSO-lika mönster (Allan 2000). Nästa stora
klimatfluktuation med vidlyftiga konsekvenser för stora delar av klotet
skedde under 1920-1930-talen. Under denna tid rådde svår torka under
långa perioder i USA, södra Afrika, Australien, delar av Amazonas och
östra Kina. Epoken är mest känd för ”The Great Plains Drought” i
centrala USA under andra halvan av 1930-talet men även för den svåra
torkan i Australien 1939-1945 vilken uppenbarligen är kopplad till den
förlängda El Niño-sekvensen 1939-1942. Ifrån 1960-talet, då ett mer
instensivt intresse för storskaliga klimatsystem uppkom och utvecklades,
och framåt har fokus legat på två olika klimatvariationer; dels torkan i
Sahel, dels ”klimatskiftet” för ENSO-faktorer i Stilla Havet. Under 1970- och
1980-talet uttrycktes stor oro, och gjordes mycket forskning angående
den långa torrperioden i Sahel som inleddes 1968. Denna pågick fram till
början av 1990-talet och har gett upphov till en debatt huruvida det är
biogeofysiska eller storskaliga klimatologiska fluktuationer som är
huvudansvariga för den förlängda torkan och klimatförändringen. De
flesta verkar dock numer vara överens om den senare som den mer viktiga
faktorn, med förklaringar från en förändrad bana i västafrikanska
monsunsystemet till förändringar i de större mönstren av interaktioner
mellan Atlantluft och hav och globala SST. Under 1990-talet har
dock intresset koncentrerats till de långgående klimatförändringarna i
Stilla Havet (Allan 2000).” https://trove.nla.gov.au/newspaper/article/12370995 Från ”The Mercury”, Tuesday June 10 1919. En lokal nyhetstidning i Hobart som funnits i 160 år. Artikeln är från ”Sydney Morning Herald”, July 17, 1918.
of each decade, such as ”threes”, such as 1901-2, and years come in the 1905 and 1908, while the flood
Artikeln renskriven.
PERIODICITY OF DROUGHT.
SOME REMARKABLE FIGURES.
The "Sydney Morning Herald"
says:
—We recently reproduced a letter which
Mr. Darragh founded a theory of drought cycles and wet seasons, and
worked out a plan tending to show that the dry seasonearly in 1918 was
but a recurrence of previous droughts, expressing the view that the dry
spell which set in soon after the middle of the last year would continue
until the first two or three months of 1919. This, he predicted, would
be followed by good rains, with great rains and floods in 1920. We have
since received a number of letters from interested people inquiring as
to the nature of Mr. Darragh's drought cycle, and we reproduce his
theory in this respect, published in a previous letter to the "Herald"
on February 2, 1910. Mr. Darragh wrote on that date as follows:
Again, in 1910 and 1913 there were big floods, which occurred in the
"noughts" and "threes" of the two decades since I wrote the article in
the 'Herald' 20 years ago. Going further back, there were terrible bush
fires in February 1851 (Black Thursday year), with severe droughts in
1851-52 (the "ones" and "twos"). There
were also droughts in 1861-62, 1865, 1868, 1871-72, 1875, 1881-82, 1885,
1888-89, 1891-2, 1895, 1901-2, 1905, 1908, and 1915. All the "ones" and
"twos," and
"fives" and "eights" in each decade were years of partial or severe
drought.
'Now for the "noughts" and "threes," in which heavy and disastrous
floods were recorded. I saw an account of 1860 which brought as much as
seven feet of rain in some parts, with great floods. A similar
experience occurred in 1863, 1870, 1873 (big, floods) 1880, 1883 (not so
severe) ; 1890 saw Bourke surrounded by the highest flood on record in
that part, and 1893 Brisbane was almost washed away.
Letters appeared in the press in 1916 commenting on the drought of
1914-15, and almost every writer compared thatdrought with previous dry
spells ; but not one writer noticed that these droughts recurred in the
years I have named, though one correspondent ("Spinifex") pointed out
that the "fives" in each decade for the last 30 years were years of
drought (confirming my theory), while it was further shown that the
droughts in each of the "fives" broke up in February or March of the
''sixes," such as 1886. The ingenious line of reasoning, worked out by
Mr. Darragh, certainly
possesses points of interest at the present juncture, and as he declared
in
July, 1918, that the dry spell wouldextend until the first two months of
1919, when it would break up his prediction would seem to coincide to
some
extent with the views of the divisional meteorologist and the chief
inspector
in the Department of Agriculture, as far as the prospect of a break in
the
drought
this month is concerned. Mao
funderade man mycket över regelbundenheten av torkan och försökte hitta
det ultimata mönstret. Det var mycket torka på den tiden.
Regelbundenheten i torkperioder och översvämningar i Indien.
http://www.tropmet.res.in/~kolli/mol/Monsoon/Historical/air.html
Vi kan se att det var mycket torka i Indien kring förra sekelskiftet.
Antal torkperioder I Indien under 30 års intervaller. IPCC hotar med mer
torka när världen värms upp, Världen har värmts upp nästan 1 grad sedan
slutet på 1800-talet. Denna tanke stämmer inte med Indien.
http://www.editoria.u-tokyo.ac.jp/projects/awci/5th/file/pdf/091216_awci/4.3-3-1_CR_India1.pdf
Australiens torkperioder
För Afrika
hittade jag detta diagram som visar mycket torka i Afrika i början på
1800-talet, -3 är extrem torka. Varför det sedan blev mindre torrt sägs
inte. Tyvärr slutade denna 1990. Många artiklar talar om extrem torka på
senare decennier. Får väl leta vidare vid ett senare tillfälle. Angående
torkan i början av 1800-talet skriver artikeln att de började omkring
1790.
http://www.wmo.int/pages/prog/wcp/wcdmp/documents/bams-d-11-00212_dataset_africa.pdf |