Dagens bild 14 maj 2018
Vad menas med uttrycket ”alla människors lika värde”? |
Detta uttryck används ofta i politiska sammanhang. Men intrycket är att de personer som använder det inte alltid har tänkt igenom detta. Med detta uttryck vill man framhålla sin egen förträfflighet, sin godhet, vi tror ju på alla människors lika värde. Man säger att man inte vill samarbeta med andra för de tror inte på alla människors lika värde. Det används då exkluderande om vissa meningsmotståndare och dessa har då tydligtvis inte samma värde och får inte vara med i samtalen. Det används för att trycka till andra i diskussioner. Alla har ju inte en klar uppfattning om vad det betyder och uttrycket i sig själv är svårdefinierat. Oftast är det en tom retorik i den offentliga debatten när detta uttryck används.
Men detta uttryck finns med i vår
lagstiftning i Regeringsformen. Av skolverket får vi veta att detta
uttryck ingår i skolans
värdegrund:
Värdegrunden omfattar
-människolivets okränkbarhet (ex
förbud mot omskärelse borde inkluderas i detta)
-individens frihet och integritet
-alla människors lika värde
(denna sats
definieras inte men det sägs att skolan ska främja aktning för
människans egenvärde, kanske menar man människovärde)
-jämställdhet mellan könen
-solidaritet mellan människor Med egenvärde
kanske också något annat menas. Man skulle kunna mena att varje människa
är unik. Det säger vi till våra elever ibland, du är unik, det finns
ingen mer på jorden som du. Du har unika egenskaper och du kommer att
göra något som ingen annan kommer att göra. Vi vill ibland få eleverna
att förstå att de kan utvecklas och bli bra på olika saker. Men samtidigt ska
vi alltså säga till dem ”men du måste förstå att du blir aldrig mer värd
än någon annan människa”.
Begreppet värde
Vi börjar med begreppet värde som i
grunden är en ekonomisk term och behöver definieras vad vi menar med
detta.
Hela tiden i samhället
värderas/rangordnas människor på olika sätt. Efter utbildning, vilket
ger olika arbeten, med olika lön. Även samma utbildning och arbetsinsats
garanterar inte samma lön, någon annan värdering kommer in i bilden.
Efter ekonomisk status rangordnas människor, ekonomisk självständighet
ger ett större handlingsutrymme, de kan påverka sin omgivning mer,
värderas högre. Kändisstatus som kan ge mer kontakter och därmed
fördelar. Elevernas prestationer värderas med betyg. Hela tiden värderas
och rangordnas människor efter prestation och förmågor, efter
kändisskap, efter retorisk förmåga osv.
Värdet ligger i betraktaren ögon
brukar det sägas. Vi värderar människor hela tiden. Människor som
påverkar sin omgivning positivt värderas högre än ”problemmänniskor”. En
läkare som reser till ett annat land för att kämpa mot exempelvis en
ebolaepidemi värderas högre än en självmordsbombare. En laglydig person
värderas högre än en brottsling. Vi värderar våra barn högre än andras
ungar.
Men det är inte dessa olika värden
som på något sätt bygger på människors insatser för andra människor, hur
värdefulla de kan vara, som menas med värde, lika värde, i detta fall.
Man får här skilja på ”värde” och ”värde”.
Detta är ett värde som är skiljt
från en persons prestationer och betydelser för omgivningen får vi veta.
Det är ett värde som är skiljt ifrån om vi är goda eller onda. Vår
ondska eller godhet har ingen betydelse för detta värde. Låter konstigt
eller hur? Vårt ursprung har heller ingen betydelse för allas lika
värde.
Vad är detta för ett värde?
En troende människa kanske skulle
säga att alla människor har lika värde för att vi är skapade till Guds
avbild, vi har ett generellt högre värde än djuren för de är inte
skapade till Guds avbild.
Alla är ju inte troende.
Men de icke troende kanske menar att vi har tilldelat oss själva
ett högre värde än det värde vi tilldelat djuren. Vi kan ju skapa mycket
mer än dessa, vi har ett förnuft och vi äter ju djuren.
Vi har bestämt att alla människor
har ett lika värde som vi inte kan definiera, ett värde helt skilt från
våra prestationer och gärningar, vår ondska och godhet. Vi kallar det
människovärde men det hjälper oss inte definitionsmässigt. Men det är
ett värde vi tillskriver oss själva. Vi höjer oss över alla andra
levande varelser.
Ann Heberlein skriver följande om
människovärdet »Varje människa äger ett unikt, okränkbart värde eftersom
vi kommit överens om att alla varelser som tillhör arten människa
är innehavare av detta värde i lika stor utsträckning». Med andra ord så
har vi värderat oss själva. Men vi kan vara olika värdefulla eller
värdelösa för samhället eller vår omgivning men vi har ändå samma värde,
människovärde.
Vi läser vidare vad andra tänkare
skriver om detta värde.
”Hedenius avvisar tolkningar som
innebär ekonomiskt värde (nyttovärde), moraliskt värde eller
betydelsevärde. Och: »Om vi vill göra gällande att människor har samma
värde, så kan vi inte låta det betyda att alla människor är lika
värdefulla». »Att alla människor har samma värde är detsamma som att
alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem
respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon
annan». ”Om människovärde” av filosofen Ingemar Hedenius (1982).
Här knyts värdet till mänskliga
rättigheter.
Vilken praktisk betydelse har då detta värde? Hur tillämpar vi det i vår
vardag? Vi återkommer senare till denna fråga.
Någon säger att detta ord är en
felöversättning! Engelskans dignity, vilket används i FN:s deklaration
om de mänskliga rättigheterna, som för det mesta betyder värdighet men
som här översätts här med värde.
I en artikel om detta ”Alla
människors lika värde eller människans värdighet” av Ingemund Hägg saxar
vi vidare.
”Dignity i den viktiga artikel 1 i
FN-förklaringen faktiskt översatts med värde och inte med värdighet. Är
det rätt. När senare tiders konventioner med ordet dignity har översatts
till svenska har ordet värdighet använts”. Filosofen Kant som tidigt
funderade på detta ”kopplar värdighet till en människa med egenskapen av
att ha ett förnuft, ett rationellt tänkande givet av naturen. Senare
uttolkare menar att värdighet kan avse människor som inte har förmåga
till rationellt tänkande, såsom personer med utvecklingsstörning. Det är
med den tolkningen som Kants inflytande på formuleringar i
internationella konventioner kan ses.”
Se
https://www.politiskfilosofi.se/fulltext/2014-3/pdf/TPF_2014-3_11-28_hagg.pdf
Författaren skriver: ”Jag ansluter
mig till den tolkning där värde (i Kants tappning Preis) och
värdesättning är något relativt, något som medger jämförelser.
Värdighet (Würde) är däremot
något absolut, ojämförbart, ovillkorligt, oantastbart, tillkommande
människan som människa och ingående i människosläktet. Det är
inneboende (»inherent») som det står i FN-deklarationen. Det är
universellt, gäller varje människa. Att istället tala om lika värde
innebär ju att man – åtminstone i princip – kan tänka sig olika värde,
det vill säga att göra jämförelser mellan människor, ett relativt värde
(pris hos Kant), till skillnad från det absoluta människans värdighet,
inneboende i människan i egenskap av att ingå i mänskligheten.”
“En nutida uttolkare av värdighet, Martha Nussbaum, skriver: »an
assumption that is widely shared: that all human beings are equal
bearers of human dignity. In other words: all human beings possess human
dignity, and with respect to that dignity they are equal» (Nussbaum
2012, s. 61).
Det är
en formulering som jag finner träffande och i god överensstämmelse med
Kant. På svenska: »ett antagande som har bred acceptans: att alla
människor är lika bärare av mänsklig värdighet. Med andra ord: alla
människor äger mänsklig värdighet, och med avseende på värdighet är de
lika»”
”Den bestämning av detta begrepp som
jag här ansluter mig till ska ses just i samspelet mellan värdighet och
de mänskliga rättigheter som definieras i FN-förklaringen.
Människans värdighet konstitueras
just i dessa rättigheter. Det är i dessa rättigheter som människans värdighet får mening, som
begreppet implicit eller indirekt faktiskt definieras. Om man så vill är
detta svaret på frågan om vad människans värdighet egentligen är.
Viktigt är alltså att konstatera att det inte är alla människors lika
värde som utgör grunden för eller är den grundläggande kopplingen till
de mänskliga rättigheterna i FN-förklaringen. Även om man skulle kunna
tro det om man enbart läser den svenska versionen.”
Rättigheterna ger värdighet åt
människan!!!
”Det kan noteras att översättning
till engelska av den svenska regeringsformens kapitel 1, paragraf 2
lyder: »Public power shall be exercised with respect for the equal worth
of all and the liberty and dignity of the individual», det vill säga man
håller fast vid allas lika värde även vid översättning till engelska”
Här översätts inte värde med dignity. Men tvärtom gjordes det detta.
”Sverige är medlem i FN och i EU där
människans värdighet och inte alla människors lika värde ingår som
grundläggande för all lagstiftning. Det förpliktar”. Ingemund Hägg är
professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala.
Regeringsformen
Men nu finns båda dessa uttryck i
vår grundlag Regeringsformen kap
1, där det står i 2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt
för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och
värdighet.
Vi måste därmed förhålla oss till denna sats vad vi nu än tycker om
översättningen och språkvalet.
Ordet värde definieras inte i Regeringsformen.
Sedan följer några fundamentala
satser där vad som menas med respekt för alla människors lika värde
konkretiseras:
”den offentliga förvaltningen skall
i sin verksamhet beakta allas
likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet”.
Dödsstraff får icke förekomma.
Varje medborgare är
skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot
medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.
Lag eller annan föreskrift får
ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn
till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. (Fast
det finns ju inga raser bland människor, bara bland hundar och andra
djur, vetenskapligt betraktat.)
Lag eller annan föreskrift får
ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om
ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma
jämställdhet mellan män och kvinnor.
Med andra ord:
Alla är lika inför lagen
Dödsstraff förbjudet
Ingen diskriminering
Jämställdhet
Så här konkretiserar Regeringsformen uttrycket ”alla människors lika
värde och…. värdighet”.
Att alla är lika inför lagen innebär ju både jämställdhet och ingen
diskriminering.
Detta med likhet inför lagen är en av den västerländska civilisationens
viktigaste grundsatser.
Här har vi alla samma värde, vi är lika.
Detta är den viktigaste praktiska tillämpningen av satsen ”alla
människors lika värde”
Kan man då stå upp för alla människors lika värde och samtidigt tycka
att vissa människor är värdelösa som terroristen Akilov som mejade ned
människor på Drottninggatan i Sthlm?
Ja, det kan man för det är olika värde man tänker på.
Han var värdelös för att han dödade dessa människor men på grund av alla
människors lika värde fick han en juste behandling inför en domstol med
en försvarsadvokat. Han lynchades inte av en mobb.
Att vi har förutfattade meningar om vissa människor, att vi tycker att
vissa människor är värdelösa eller värdefulla och att våra barn är allra
värdefullast för oss strider inte mot tanken på alla människors lika
värde. Vi kan värdera vissa människors prestationer högre än andra
människors prestationer, för som sagt så ligger värdet i betraktarens
ögon.
Och i dagligt tal när vi värderar människor är det förmågor, egenskaper,
prestationer och människors omtanke om andra som vi värdesätter. Vi
värdesätter inte människor som luras, ljuger och bara tänker på sig
själva men de har ändå sitt människovärde och ska behandlas med respekt
när de står inför en domstol även om de själva är respektlösa och kan
dömas för trots inför en domstol.
Vi värdesätter vissa människor mer men inte på grund av ”alla människor
lika värde” utan på grund av andra egenskaper som de visar och detta är
inget fel. Men på grund av ”alla människors lika värde” diskriminerar vi
inga människor, vi behandlar våra kollegor som jämställda, jämlika med
oss.
Fast visst hade det varit enklare om vi enbart hade haft begreppet
värdighet. Men även värdighet kan också ha en allmän, daglig betydelse.
Vissa människor för sig med större värdighet tycker kanske någon.
Allt handlar till slut om mänskliga rättigheter.
Vi får inte kränka någon, vi får inte diskriminera någon på grund av
hudfärg och kön men vi får bli arga på någon, vi får behandla någon
olika beroende på vad personen gjort. Samtidigt är lika inför lagen.
Samtidigt som vi alltid håller på begreppet jämställdhet/jämlikhet
mellan könen.
Vi får inte dra alla i en viss grupp
över en kam för då kan det bli hets mot folkgrupp. Vissa ideologier får
vi gärna prata skit om, religioner får vi kritisera. Politiker får vi
väldigt gärna skämta om.
Att klistra etiketter på grupper av människor.
I detta sammanhang vill jag sätta
fingret på en nedsättande term som har använts flitigt om de som inte
tycker om en viss religion, kritiserar en viss religion, eller tycker
att dess utövare ska anpassa sig efter den svenska värdegrunden som den
uttrycks i regeringsformen. Du förstår att jag menar, begreppet
islamofobi, vilket betyder en sjuklig rädsla för islam. Fast vi talar
aldrig om kristofobi eller kommunistofobi bara islamofobi. Detta är ett
exempel på hur nedsättande etiketter klistras på andra människor för att
man ska slippa att ta dem och deras invändningar på allvar.
Detta med att sätta negativa
etiketter på andra grupper vars tankar man inte gillar är vanligt bland
vissa politiska aktivister, ett sätt för dessa att motivera sig med för
att inte behöva bemöta andras argument på ett sakligt sätt. Har svårt
att få detta att gå ihop med tanken på ”alla människors lika värde”.
I bakgrunden på satsen ”alla
människors lika värde” tycket jag mig höra den gyllne regeln ”gör alltid
mot andra människor vad du vill att de ska göra mot dig”.
PS: Hur blir det med det gamla
uttrycket att ”man ska inte kasta pärlor för svinen”? Är det dags att
pensionera detta? PS2: Hur är det med kulturer? Är alla kulturer lika värda??? De byggs ju upp av människor som är lika värda?
|