http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/stormarna-ar-inte-varre-men-skogarna-klenare?page=6
Bilden var från stormen Gudrun.

När har vi de största stormarna i Sverige?

Om man tar de 5 kraftigaste stormarna som drabbat Sverige sedan år 1900 så har två inträffat i januari, en i december, en i november och en i september. Så det är ju uppenbart att det är på vintern som det är störst orkanrisk. Alltså när det är som kyligast

Allhellgonastormen 1969. Det var Roslagen som drabbades värst ungefär som 1954
Gudrun 2005, 8–9 januari. Det som var utmärkande med den stormen var de stora regnmängderna som tillsammans med hög havsnivå orsakade de värsta översvämningarna i Halland någonsin.

SMHI har en liten artikel om svåra stormarmen den är långt ifrån utförlig och fokuserar på senare år.

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/stormar-i-sverige-1.5770

Vi kan jämföra med att arbete vid Gbg:sUniversitet som behandlar stormar mellan 1919 0ch 2000. https://www.gu.se/digitalAssets/1347/1347895_b308.pdf

STORMAR LÄNGS SVERIGES VÄSTKUST1919–2000 av Betty Olsson 2002 och handledare var docent Björn Holmer. Hade själv även Björn Holmer som lärare då jag läste Geovetenskap vid Gbg:s universitet. Kursen innefattade ocksåen del meteorologi.

Stormarnas fördelning under året gällande västkusten. Inte så många stormar under sommaren.

Stormarnas antal under denna tid. Vissa årtionden var extremt stormiga.

Svårare stormar som vi kallar orkaner. De har visst blivit mer sällsynta enligt Betty Olsson

Vad säger då SMHI om att det blåste mer under 20-talet?  Bekräftar SMHI Betty Olssons slutsats?Vi tittar i deras faktablad. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.16896!/webbFaktablad_51.pdf

”FÖRÄNDRING I GEOSTROFISK VIND För triangel 1 och 2ses en period med blåsigare förhållanden i början av 1920-talet (Figur 2a och b). Därefter har medelvindhastigheten minskat fram till 2010, även om vissa perioder och år har varit blåsigare än andra. Exempelvis var 1983 och 1990 blåsiga år. Efter 1990 har medelvindhastigheten minskat fram till 2010. För triangel 2 syns en anhopning av flera svåra stormar under 1910-talet (Figur 2c). En svår storm härjade även i november 2004, då det också föll mycket snö. Flera svåra stormar i slutet av 1920-talet och början av 1980-talet kan ses för triangel 1 (Figur 2d). Vissa år sticker ut extra, som 1984 (värsta stormen) och 2005 (Gudrun). För den linjära förändringen av geostrofisk vindhastighet 1951-2010 (Tabell 1) framträder en bild av övervägande avtagande medelvindhastigheter. Förändringen i årets högsta vindhastighet ger dock ett mer splittrat resultat då vinden har ökat i fem trianglar men minskat i fyra. Det är därför svårt att dra några slutsatser om årets högsta vindhastighet har ökat eller minskat i Sverige som helhet under perioden 1951–2010.”

Den geostrofiska vinden räknar man ut från lufttrycket på olika platser.Därför har man delat in Sverige i olika trianglar. Triangel 1 och 2 täcker större delen av Götaland.

Det blåser alltså mindre nu på senare tid. Kanske beror det på att det blivit något varmare.IPCC påpekar också att stormarna utanför tropikerna ska minska i ett varmare klimat.

SMHI skriver som avslutning så här.

”MINSKAD MEDELVIND

Medelvindhastigheten har minskat i åtta av nio trianglar under perioden 1951-2010. Det har alltså blivit mindre blåsigt i genomsnitt. Sammantaget för Sverige har även antalet stormar liksom vindenergipotentialen minskat. Vindhastigheten i årets värsta storm har dock ökat i fem trianglar men minskat i fyra trianglar. Vi kan alltså varken säga att de värsta stormarna i Sverige har ökat eller minskat för perioden 1951-2010. Förändringarna i geostrofisk vind för perioden 1951-2010 är dock endast undantagsvis signifikanta.

Lennart Bengtsson den 2018/03/10 kl. 08:58så här.

(LB är Sveriges mest internationellt kände meteorolog och klimatforskare.http://lagmansnatursida.se/affisch/lennartb%20.pdf)

”Atmosfärens tillgängliga energi (APE= Available potential energy) är den mängd energi som kan omvandlas till rörelseenergi (vind). För de läsare som har ingenjörsbakgrund känner säkert till det liknande begreppet exergi. Se vidare Google för vidare utbildning. (Vi kan säga att all energi som finns i atmosfären kan inte bli rörelseenergi hos vinden, min kommentar)

APE är proportionellt mot kvadraten på den horisontella temperaturskillnaden och det är precis av denna anledning som det är mer blåsigt vintertidliksom att det kommer att blåsa mindre i ett klimat där Arktis värms upp mer än sydligare latituder vilket är fallet.Det är precis av denna anledning som att stormarna på våra breddgrader kommer att försvagas i ett varmare klimat och inte tvärtom som ibland media får för sig.Sannolikt beror detta på precis vad Magnus säger i sin fina översikt, nämligen att minnet är begränsat eller att man fått för sig något annat eller att man följer sin magkänsla. Om man har fått för sig att stormarna var mer oskyldiga förr så är det bara att konsultera statistiken så kommer man strax på andra tankar.”

Det sistnämnda var hämtat från en kommentar till en artikel på Klimatupplysningenhttp://www.klimatupplysningen.se/2018/03/09/variansen-vadret/

Stormarna på våra breddgrader orsakas av temperaturskillnader. Vid fortsatt uppvärmning minskar temperaturskillnaderna och detta har vi redan delvis sett. Temperaturen ökar i Arktis i medeltal. Men inte på sommaren utan den stora skillnaden är vintertid.

Trevligt att kunna säga till ens elever att i framtiden ska stormarna minska. Jag brukar dra med IPCC:s stora rapport till skolan för där står samma sak.

Se också vad jag tidigare skrev om Australien http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2018/vecka10/db18mar08.htm

Håller på med att samla material från världens alla stormhål. Värst är västra Stilla Havet.