Dagens bild torsdag 14 december 2017
Vad finns det för
likheter mellan djuren i Australien och isbjörnar? |
Då jag besökte
Australien på 80-talet träffade jag en biolog som berättade för mig om
vetenskapliga studier på Australiens djur av vilka många är nattlevande.
Jag fick veta av honom att man hade studerat dessa djur och fått
förståelse för deras ekologi och det hade kostat mycket och varit
tidskrävande och det förstår man när det gäller speciellt nattlevande
djur. När man var färdig med dessa studier upptäckte man att det hade
varit mycket lättare att man hade frågat aboriginerna om dessa djurs
ekologi för dessa människor som levde med naturen kände till dessa djur.
Man kunde ha sparat mycket möda och besvär. Nu tycks samma
sak upprepa sig uppe i Arktis. Forskarna har studerat isbjörnar och
försökt räkna och det ska sägas att det är inte lätt att räkna dessa
djur som är ensamlevande för det mesta och som rör sig över mycket stora
ytor. Man har en metod med fångst och återfångst av märkta djur för att
se hur stor sannolikheten är att samma djur återfinns. Inuiterna har
länge talat om att det är många isbjörnar men forskarna har inte velat
lita på dessa människor. Nu sent omsider har man blivit tvungna att
erkänna att dessa inuiter hade rätt. Människor som lever med naturen
brukar ha god förståelse för denna. Tänker även på
min morfar som var skogsbonde. Han sa alltid att ”björken göder skogen”.
Med andra ord att det är positivt att björk och gran får växa upp
tillsammans, det blir ett bättre resultat. Detta bekräftades
vetenskapligt långt senare och jag såg artiklar som publicerades om
detta då jag själv läste biologi på 80-talet i Gbg. Följande artikel bör studeras:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ece3.2030/full
Äntligen an
artikel där inuiterna får komma till tals. Det har visat sig genom
flygspaning på flera områden att inuiterna hade rätt gentemot forskarna
som tillämpade fångst- återfångstmetoden. Av de tretton populationerna
som granskas i artikeln så var det sju där inuiter och forskare kommit
till samma slutsats, isbjörnspopulationerna ökar. I fem populationer
hade inuiterna och forskarna olika åsikter men i två av dessa kring
Hudson Bay visade flygspaning att inuiterna hade rätt. I en population
hade inuiterna och forskarna samma uppfattning nämligen att populationen
minskade. Det var Kane Basin, en nordlig population.
Isen idag. Gott om is i Kane Basin.
Följande kunde läsas redan 2007 i The Telegraph om Davis Strait och här är inuiterna och forskarna överens, populationen ökar.
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/1545036/Polar-bears-thriving-as-the-Arctic-warms-up.html
Denne Mitch Taylor
är en av författarna till den artikel i ”Ecology and Evolution” som
fick mig att skriva detta inlägg. Om honom kan du läsa här. En
person som vågade gå mot strömmen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Mitchell_Taylor
Det är nu dags för
WWF och andra lobbyorganisationer att erkänna att isbjörnarna klarar
sig bra trots att sommarisen är mindre utbredd än tidigare. Dags att
sluta med att lura ungar och andra att bli isbjörnsfaddrar. http://www.wwf.se/insamlingsportal/fadder/isbjrnsfadder/1464931-isbjrn-start-b Kanske kan man dra en slutsats när man granskar de tre isbjörnspopulationerna länga Grönlands västkust. Den nordliga Kane Basin med mer istäcke minskar enligt både forskare och inuiter. Den mellersta Baffin Bay minskar enligt forskare men ökar enligt inuiter. Den sydliga Davis Strait med mest öppet vatten ökar enligt båda grupper. För mycket is är inte bra för isbjörnar.
Kanske ska jag skicka med en brasklapp, har kanske jakten varit större i Kane Basin?
|