I denna lärobok har vi ett lurigt diagram som eleverna behöver hjälp med att granska kritiskt.

Författarnas kommentar till diagrammet finns på samma sida ovanför diagrammet, sid 56 kap tre.

Här vill författarna få eleverna att tro att framtidens klimat kan förutsägas med modeller/datormodeller. De påstår.

1. Forskarna använder modeller för att förutse temperaturens utveckling.

2. Modellerna bygger på det som skett fram till idag.

3. Modellerna stämmer bra med verkligheten

4. Slutsatsen som de vill att eleverna ska dra är att  man kan förutse temperaturens utveckling med modelleroch därmed klimatet som är beroende av temperaturen.

”Som du ser stämmer modellerna bra med verklighetens temperaturökning”. Tycker skribenterna. Bakåt ja!

Här har läroboksförfattarna avbrutit en intressant kurva år 2000 fastän boken skrevs 10 år senare. Copywright 2011. Därefter har boken trycks i flera upplagor. Den upplaga vi använder trycktes 2015.

Varför avbröt man kurvan detta år?Det intressanta är vad som hände efter år 2000. De flesta modelleringarna gjordes efter år 2000 och givetvis prövade man dem bakåt

Även mina elever förstod att det är mycket lättare att modellera bakåt i tiden och få det att stämma än att med datamodeller förutsäga hur det ska bli i framtiden. Om det stämmer bakåt i tiden är ingen garanti för att det ska stämma i framtiden. Bara att förutsäga vädret tio dagar framåt är svårt, vädret är ett kaosfenomen. Även om klimat är väder på längre sikt så är det svårt att förutsäga.

Nu ska vi jämföra med vad FN:s klimatpanel, IPCC säger. Har haft med den fyra kilo tunga boken/rapporten och visat eleverna denna, för den säger att orkanernas antal kanske ska minska i framtiden.

Titta i första hand på det översta diagrammet. 42 olika datormodeller. Brytpunkten för dessa är ca 2006, skillnaden mellan grått och blått. Här är det inte en uppmätt kurva som går mitt i modelleringsfältet utan den lägger sig i nederkanten och lite, lite under modelleringsfältet med dess osäkerhetsområde. Detta börjar ca år 2000. Scenariot man använder kallas RCP 4,5.

I dessa modelleringar har man utgått från scenariot RCP 4.5 vilket betyder enligt SMHI: ”RCP4,5 betyder att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären genererar en strålningsdrivning på 4,5W/m2 år 2100, jämfört med förindustriell nivå. Halten växthusgaser i atmosfären stiger till år 2100 till 630ppm koldioxidekvivalenter, av vilka knappt 540ppm är från utsläpp av koldioxid. Resten utgörs av andra faktorer, omräknade till koldioxidekvivalenter.”

Ett scenario som betyder att utsläppen av växthusgaser ökar fram till 2045 för att därefter börja minska. Se http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/rcp-er-den-nya-generationen-klimatscenarier-1.32914

Intressant att IPCC själv tar upp osäkerheten i dessa modelleringar. Hämtat från Kap 11, sidan 981.

IPCC:s egen kommentar på s 980 lyder ”However, as discussed in Section 11.3.1.1, this range provides only a very crude measure of uncertainty, and there is no guarantee that the real world must lie within this range.Obtaining better estimates is an important challenge.”

Jag tar upp de klimatförändringar vi sett i vår del av Sverige med mina elever.

På tavlan skrev jag följande under en lektion:

1. Temperaturen har stigit 1-2 grader i södra delen av vårt land i medeltal. Detta kan vi se av ett diagram från SMHI.

2. Vårarna kommer i regel tidigare. Flyttfåglarna kommer tidigare, det blommar tidigare.

3. Frostnätterna på hösten kommer senare.

4. Vi har fått en längre växtsäsong.

Dessa fyra punkter tyckte majoriteten var positiva. Nu måste vi ha något negativt sa jag också.

5. Temperaturen i juli månad är ca 1 grad kallare nu än vad den var under 30, 40 och 50-talen.

Detta tyckte alla var dåligt. 

Tidigare hade jag gått igenom att det var allra varmast under stenåldern, att det var varmt under medeltiden och det var allra kallast under slutet av 1800-talet. Det är denna kalla period på 1800-talet som vi jämför med idag.

Nu får jag dock ge en eloge till läroboken. Författarna avstår från att skrämma eleverna med mer stormar och extremväder i framtiden

Under de senaste 20 årenhar det varit bedrövligt med läroböckerna i detta avseende, att skrämma elever med mer stormar och extremväder i framtiden. Läroböcker är överlag dåliga på detta med klimatet.  Se min artikel på siten klimatupplysningen, här i pdf-format. http://www.lagmansnatursida.se/rutan/skolans%20larobocker%20och%20klimat.pdf

Inte ens IPCC:s forskare håller ibland reda på vad som står i klimatrapporten från FN. Se min artikel om en svensk IPCC-forskaresom också försöker skrämmas med mer stormar i framtiden. http://www.lagmansnatursida.se/ipcc/Oreda%20inom%20IPCC%20grupper.pdf

Till min sistnämnda artikel fick jag en kommentar av prof Lennart Bengtsson, vårt lands mest kände meteorolog och klimatforskare internationellt sett. Återger denna.

Lennart Bengtsson 2015/12/06 kl. 09:02

”Att vädret har blivit mer extremt är en del av den moderna berättelsen om klimatet som alltmer avlägsnar sig från tillförlitlig vetenskap. Detta saknar såväl teoretiskt som empiriskt stöd och skulle inses om man studerar termodynamikens andra huvudsats eller hur en ångmaskin fungerar. Det är nämligen temperaturskillnaderna som är viktigt och det är därför det blåser mera nu än under sommaren. Detta känner vanligt folk till men som dagens klimataktivister inte längre tror på.

Att däremot extremt väder är skadligt är en annan sak men detta kommer inte att upphöra om man minskar växthusgasutsläppen, eller äter mindre kött eller sorterar sina sopor mer noggrant. Det är lika verkningsfullt som att läsa högt ur bibeln eller be aftonbön. Det är snarare troligt att de svenska vinterstormarna kommer att försvagas i ett varmare klimat. Det moderna svenska samhället är minst lika stolligt som äldre samhällen fastän på ett annat sätt.”

Om Lennart Bengtsson

http://www.lagmansnatursida.se/affisch/lennartb%20.pdf  och http://www.lagmansnatursida.se/dbarkiv/2012/vecka47/db12nov22.htm

Hans lista på vetenskapliga publikationer är mycket imponerande. http://www.issibern.ch/~bengtsson/publications.html

Visst blir man lite stolt när en sådan person kommenterar vad jag skrivit.

SVT

Men det är inte bara läroböcker som man får stångas med. SVT skulle behövas stångas till lite mer men där finns bara den icke-objektiva granskningsnämnden att skriva till och visst har jag känt mig tvungen till detta också.

Läs hela storyn.  http://www.lagmansnatursida.se/dbarkiv/2016/vecka49/db16dec08.htm

Nu vill jag gärna höra vad redaktören till denna lärobok säger om diagrammet från läroboken.