Än en gång skriver jag om metanet.

På bilden ser du en mätstation i Alaska. Bilden är hämtad från ADN, Alaska Dispatch News.

I denna publication sägs det ”Three decades of atmospheric monitoring on Alaska's North Slope show no signs that a feared "methane bomb" capable of accelerating climate change is emerging from thawing permafrost.

I forskningsartikeln som denna artikel baseras på sägs det ”Twenty-nine years of measurements show little change in seasonal mean land sector CH₄ enhancements, despite an increase in annual mean temperatures of 1.2 ± 0.8°C/decade (2σ).”

Temperaturen ökar men metanavgivningen ökar inte utöver det normala för olika årstider. Bara mindre variationer. Se http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2016GL069292/full

"The amount of methane coming out of the Arctic is actually relatively small compared to the tropics," sa en forskare,

Det är tropikerna som är den stora producenten av metan.

Skrev om detta förra måndagen http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2016/vecka50/db16dec12.htm och sedan blev jag ombedd att skriva en sammanfattande artikel till siten Klimatsams. Se http://klimatsans.com/2016/12/15/onodig-oro-for-metan/

En av Klimatsans läsare skickade denna artikel till en journalist på Svd som svarade och jag tycker det är mycket trevligt att någon ville läsa det kritiskt för det ska man alltid vara positiv till. Svaret till Peter Alestig följer efter hans mail som du kan läsa nedan. Peter Alestig har skrivit intressanta artiklar som jag även har haft nytta av i min undervisning.

Hej CV,

Jag är hemma och sjuk och tog mig för en gångs skull tid att kika på artikeln du mejlade om. Vill bara påpeka att skribenten du länkar till verkar ha missförstått vad forskarna skriver om när de skriver "B-U approaches suggest larger global emissions (736 Tg CH4 yr−1 [596–884]) mostly because of larger natural emissions from individual sources such as inland waters, natural wetlands and geological sources."

Detta stycke handlar alltså inte om någon förklaring till ökade utsläpp de senaste åren, de diskuterar enbart varför olika mätmetoder ger olika resultat (Bottom-up mot Top-down). Rapporten fokuserar ju på att kombinera dessa två mätmetoder. Om man vill slå vetenskapsreportrar på fingrarna, kan det vara en fördel att själv behärska att läsa vetenskapliga abstracts på engelska ;)

Men värst i "granskningen" är nog att han inte ens tittar på den vetenskapliga artikel som nyheten faktiskt baseras på. Här är den:

http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/11/12/120207 Intressant också att skribenten på Klimatsans försöker negligera ökningen av metangas i atmosfären genom att säga att den ökade i lika snabb takt under 80-talet och början av 90-talet (dock återigen utan källhänvisning). Men där gör han samma miss som han indirekt anklagar SVT för att göra, nämligen att välja den referenspunkt som passar honom själv bäst.

Han pratar heller inte om koncentration i atmosfären alls. Kan det ha med att göra att han helst inte vill titta åt det hållet? Om man gör det, ser det nämligen ut så här: http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/figures/atmospheric-concentration-of-ch4-ppb-1

       Trevlig helg!

Peter

Svaret blev följande som skickades genom klimatsans:

Rutger Staafs svar till Peter Alestig

Trevligt att någon läser min sammanfattande artikel kritiskt. I artikeln fanns en länk till en sida med lite mer "kött på benen". Kanske missade Peter denna.

Nåväl låt oss granska den kritiska granskningen, Peters mejl i kursiv stil:

Jag är hemma och sjuk och tog mig för en gångs skull tid att kika på artikeln du mejlade om. Vill bara påpeka att skribenten du länkar till verkar ha missförstått vad forskarna skriver om när de skriver "B-U approaches suggest larger global emissions (736 Tg CH4 yr−1 [596–884]) mostly because of larger natural emissions from individual sources such as inland waters, natural wetlands and geological sources."

Det är sant att två mätmetoder jämförs men det ges också kommentarer till dessa. Intressant i detta sammanhang jämföra med vad IPCC själva skriver i WGI AR5 kap 6 s 505, avsnitt 6.3.3.

Först, vad är då skillnaderna mellan dessa två metoder?

Background – Bottom-up vs Top-down

The most widely used estimate of methane emissions from oil and gas production activities is EPA’s annual Inventory of U.S. Greenhouse Gas Emissions and Sinks (GHG Inventory). This is a national-scale bottom-up inventory that calculates emissions from each sector of the economy based on activity factors and emission factors – for example the number of gas production sites (activity factor) times average annual methane emissions per site (emissions factor). The emission factors used in the GHG inventory are also often used to develop facility-specific or regional-scale bottom-up emission estimates using various sources for activity factors.

In the last few years, a number of groups have published top-down estimates of methane emissions at both national and regional scales, which are based on atmospheric measurements of methane concentration. These atmospheric measurements are generally collected using aircraft. To create a top-down emissions estimate, up-wind and down-wind concentrations are combined with atmospheric data to calculate the emission flux (mass per unit time) across a specific geographical area based on mass-balance equations.

http://www.mjbradley.com/sites/default/files/MJBA_IssueBrief_EDF_Barnett.pdf

IPCC kallar top down ”inversion models and process-based models” och bottom up ”inventories”. Här får man intrycket att det är mer modeller i top down och mer mätningar i bottom up. Men forskare arbetar för att förstå varför det blir skillnader i resultat mellan dessa beräkningssätt. Båda dessa finns också med i IPCC tabell 6.8 över metanbudgeten. För de enskilda områdena risodling eller nötkreatursrapande finns bara Bottom up angivet därför att där utgår man från marken och uppåt.

Detta stycke handlar alltså inte om någon förklaring till ökade utsläpp de senaste åren, de diskuterar enbart varför olika mätmetoder ger olika resultat (Bottom-up mot Top-down). Rapporten fokuserar ju på att kombinera dessa två mätmetoder.

Visst ska man läsa och inte bara en artikel. Genom hänvisningen i SVT till artikeln i Earth System Science Data hamnade jag här:

http://doi.org/10.3334/CDIAC/GLOBAL_METHANE_BUDGET_2016_V1.1

med en länk hit:

http://www.earth-syst-sci-data.net/8/697/2016/

där tropikerna framhålls: “Latitudinal data from top-down emissions indicate a predominance of tropical emissions (∼ 64 % of the global budget),” En artikel med ca 80 författare.

I en annan publikation/abstract, som skribenten till SVT-artikeln tyvärr inte läste:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2016GB005406/full

I en artikel publicerad i ”Global Biochemical cycles” sägs det:

”From 2007 to 2013, the globally averaged mole fraction of methane in the atmosphere increased by 5.7 ± 1.2 ppb yr⁻¹. Simultaneously, δ¹³C_CH4 (a measure of the ¹³C/¹²C isotope ratio in methane) has shifted to significantly more negative values since 2007. Growth was extreme in 2014, at 12.5 ± 0.4 ppb, with a further shift to more negative values being observed at most latitudes. The isotopic evidence presented here suggests that the methane rise was dominated by significant increases in biogenic methane emissions, particularly in the tropics, for example, from expansion of tropical wetlands in years with strongly positive rainfall anomalies or emissions from increased agricultural sources such as ruminants and rice paddies."

Isotopundersökningarna pekade alltså på att en ökning av metanet orsakades av ökningar av ”significant increases in biogenic methane emissions” viket i klartext betyder att fler metanbakterier var aktiva, troligtvis i stillastående vatten. Denna artikel hänvisade inte SVT till tyvärr.

Men värst i "granskningen" är nog att han inte ens tittar på den vetenskapliga artikel som nyheten faktiskt baseras på. Här är den:

http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/11/12/120207

SVT:s länk gick till många artiklar och jag måste erkänna att jag har inte läst alla. Men i den artikel som länken hänvisar till påpekas åter att tropikerna är mycket framträdande i metanavgivningen.

I denna artikel sägs det också ”Tropical sources, including both natural and anthropogenic sources represent two-thirds of total global emissions and are dominated by emissions from wetlands”

Intressant också att skribenten på Klimatsans försöker negligera ökningen av metangas i atmosfären genom att säga att den ökade i lika snabb takt under 80-talet och början av 90-talet (dock återigen utan källhänvisning).


Källan som jag använde är:
http://earthobservatory.nasa.gov/IOTD/view.php?id=87681

”In 1985, the average concentration was 1,620 parts per billion (ppb). By 2015, it had increased to 1,800 ppb. (Before the Industrial Revolution, concentrations held steady at about 700 ppb.) But the rate of increase in recent decades has varied. From the 1980s until 1992, methane was rising about 12 ppb per year. Then came roughly a decade of slower growth at 3 ppb per year. Between 2000 and 2007, atmospheric methane concentrations stabilized. Starting in 2007, they began to rise again and have continued to do so since, increasing at a rate of 6 ppb per year.

Since 2007, methane has been on the rise, and no one is quite sure why. Some scientists think tropical wetlands have gotten a bit wetter and are releasing more gas. Others point to the natural gas fracking boom in North America and its sometimes leaky infrastructure. Others wonder if changes in agriculture may be playing a role. “There is no question that methane is doing some very odd and worrying things,” said Euan Nisbet, an atmospheric scientist at Royal Holloway, University of London. The big question is why. Scientists wonder if they will have the right monitoring systems in place to answer that question adequately.” 

Denna källa finns med i artikeln med mer "kött på benen".

Men där gör han samma miss som han indirekt anklagar SVT för att göra, nämligen att välja den referenspunkt som passar honom själv bäst. Han pratar heller inte om koncentration i atmosfären alls.

I artikeln med mer "kött på benen" finns ett diagram som visar metanhalten i atmosfären.

Här kan vi göra ett litet tillägg. Den totala metanhalten i atmosfären är enligt IPCC 4954 +/- 10 Tg (Terragram) och den ökar med ca 14 +/- 3 Tg. Fast de senaste åren har ökningen varit ca 33 Tg. Ökningstakten av metan har ökat från ca 0,3 % till ca 0,7 % av totalmängden. Med CO2 har ökningstakten under senare år varit ca 0,5 %, men det allra sista året var ökningstakten ca 0,8 %.

Både metan-avgivningen och CO2-avgivningen tycks öka under ett El Ninoår. Mer varmt vatten som breder ut sig över stora delar av Stilla havet gör att vattnet inte kan hålla lika mycket gaser. Liknande kurvor får vi för både metan och CO2 fast löslighetskoefficienten är olika,

                           Figur 1.                                             Figur 2

När det blir varmare avges mer gaser ur havsvattnet vilket tycktes äga rum under ELNino 1998 och säkert bidrog den senaste El Ninon med samma sak.

Som påstods i artikeln ovan var det mer regn på vissa platser som gjorde att avgivningen av metan från våtmarker ökade. Metanbakterierna trivs i stillastående varmare vatten.

Måste säga att det var trevligt att få min uppmärksamhet riktad till ”The growing role of methane in anthropogenic climate change” I denna hittar jag detta med tiofaldig ökning.

Skrev att det även kunde vara en 20-faldig ökning och det beror på vilken vetenskaplig artikel man baserar sig på. I min artikel med mer "kött på benen"finns två diagram med anomalierna under 2000-talets första decennium. Det ena diagrammet visar en liten ökning och det andra en liten minskning från 1999 – 2006.

Kan det ha med att göra att han helst inte vill titta åt det hållet? Om man gör det, ser det nämligen ut så här: http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/figures/atmospheric-concentration-of-ch4-ppb-1

Kanske en annan intressant artikel så den tittar jag gärna på. Fastnar först vid ett diagram som visar ökningen av metanet i atmosfären med en utjämnad kurva. Sedan kan man få fram andra diagram också som över CO2 etc.

Figur 3.

Vi ser en brant stigande kurva från 1950 - 1990 och det är alltid roligt att räkna lite på det. Under dessa 40 år steg metanhalten med nästan 14 ppb per år (ca 580 ppb delat med 40 år). Sedan har ökningstakten planat ut, men under sista året ser vi en topp på 12 ppb, troligtvis en tillfällig topp. Att med denna kurva framför sig, där ökningen av metanhalten planar ut, och samtidigt läsa vad SVT skriver om den tiofaldiga ökningen, så undrar man över deras motiv.

En tiofaldig ökning låter otroligt mycket men man får inte glömma, som SVT-journalisten gör, att tala om utgångspunkten. I detta fall var det bara 0,5 ppb enligt:

http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/11/12/120207

Vad är då 0,5 ppb i jämförelse med tidigare 14 ppb ? Inte mycket. Hade vi haft en tiofaldig ökning baserat på 14 ppb, så hade de varit något helt annat: 140ppb.

Detta var lite synpunkter i all hast.
Med vänlig hälsning
Rutger Staaf