Dagens bild 23 november 2016
Väldigt många medier skriver om och förfasar sig över minskningen av i första hand sommarisen i Arktis. Men de tänker inte på att solen som lyser på havet gör att fotosyntesen hos alger ökar som är grunden för alla andra organismer. Mer plankton leder till att det blir mer kräftdjur som krill vilket är en viktig föda för valar. På bilden ser du en knölval, en stor val som kan bli upp till 16 m och väga upp till 36 ton. De simmar över stora avstånd 25000 km på ett år på sina vandringar. Dessa valar finns i alla världens hav. Se karta från IUCN.
Som du ser är det inte gulmarkerat i Östersjön men på senaste åren har även Östersjön fått besök av knölvalar.
Från http://www.svt.se/natur/knolval-har-overvintrat-i-ostersjon-1 Vidare sägs det ”Det var utanför Hudiksvall som en knölval observerades den 19 mars, och nu menar forskare att valen mycket oväntat antagligen har övervintrat i Östersjön. Det är premiär för övervintrande knölval i våra vatten. – Jag kände igen den på flera ärr på sidan, det var ganska lätt att se att det var samma individ, säger Thomas Lyrholm, valforskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Knölvalen, en bjässe på omkring 15 meter, sågs redan i somras i de stora danska sunden och i södra Östersjön, då tillsammans med en kalv. Flera rapporter kom in under en månads tid i juli-augusti. Sedan sågs kalven ensam utanför Gotland.” Titta gärna på denna sida med val och delfinobservationer utanför våra kuster. http://www.valar.se/aktuella-observationer/ Knölvalen har ökar rejält runt om i olika hav. Ta exempelvis utanför Australiens kuster. På 60-talet fanns det endast ca 200 st valar av denna art som man kunde räkna in utanför Australiens östkust när de simmade/vandrade förbi. Idag kan man räkna in 25 000 – 26 000 stycken under samma förhållanden. http://www.abc.net.au/news/2015-08-27/humpback-whale-population-shows-no-sign-of-slowing-down/6728660 Som sagt detta är också en valart som gynnats väldigt mycket av att det är mindre sommaris vid Arktis och Antarktis. En artikel i National Geographic påpekar detta under rubriken att vissa valar gillar den globala uppvärmningen. De skriver om valobservationer utanför den Västantarktiska halvöns västra sida. http://news.nationalgeographic.com/2016/04/some-whales-are-liking-climate-change-not-being-hunted/ De skriver ”In Wilhelmina Bay, the water was so thick with humpback whales that “we couldn’t count them fast enough,” he recalls. In the end, he and his colleagues counted 306 whales feeding on an immense aggregation of krill. It was the highest density of humpbacks ever documented in the region. The humpback population,has been recovering ever since commercial hunting was banned in 1966. But the whales are also being helped by another factor: climate change.” Hur då? Jo isen bryter upp tidigare och kommer tillbaka senare vilket gör att det blir mer krill som växer till. Samma ökning ser man i norra Stilla Havet utanför Nordamerikas norra kust. De skriver vidare ”It dramatic,” says Craig George, a senior wildlife biologist...... who has monitored bowheads for the last 35 years in Alaska in partnership with the nupiat unters who still harvest bowheads. “The hunters say that back in the 1940s they would wait all day and see a couple of blows. Now it is hundreds of blows.”George has also documented a marked improvement in the body condition of young bowheads between 1989 and 2011.” I en vetenskaplig tidskrift med rubiken ”Super-Aggregations of Krill and Humpback Whales in Wilhelmina Bay, Antarctic Peninsula” sägs det om ansamlingen av knölvalar och krill ”The krill biomass was approximately 2 million tons, distributed over an area of 100 km2 at densities of up to 2000 individuals m−3. 2000 individer av krill per kubikmeter är enormt mycket. Om valarna sägs det ”In the austral autumn we observed an extremely high density (5.1 whales per km2) of humpback whales (Megaptera novaeangliae) feeding on a super-aggregation of Antarctic krill (Euphausia superba) in Wilhelmina Bay”. Fem valar per kvadratkilometer i genomsnitt är mycket. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0019173 Sedan måste det tilläggas att stoppet av valjakten betydde ännu mer för att populationerna av valar skulle återhämta sig. |