Detta var trevligt att läsa för ett par veckor sedan. Johan Linderoth bad om ursäkt för idéerna som han och andra förde fram under 90-talet. Att eleverna skulle studera mer på egen hand.

”I stället skulle den goda läraren stödja elevens självständiga lärande, klassrumsarbetet skulle utgå från elevens naturliga motivation, gränser mellan olika ämnen skulle lösas upp och skolans fysiska rum skulle utformas för att snarare stödja elevens eget arbete än lärarens berättande.” http://omni.se/pedagogikprofessor-vi-sankte-lararyrkets-status/a/Kl4v7

Sedan kom det debattartikel i GP som ville sänka lärarnas betydelse. Jag skrev ett svar på denna artikel men den togs inte in.

Debatt artikel om lärare och undervisning
Av Rutger Staaf Gullhögsskolan Vårgårda

Sluta att devalvera lärarrollen

Johan Linderoth, professorn som på DN debatt men även i SVT bad om ursäkt för sin tidigare påverkan på skolans pedagogik. En påverkan som egentligen syftade till att avpedagogisera skolan och låta eleverna söka kunskap själva. Han skriver.

”Istället skulle den goda läraren stödja elevens självständiga lärande, klassrumsarbetet skulle utgå från elevens naturliga motivation, gränser mellan olika ämnen skulle lösas upp och skolans fysiska rum skulle utformas för att snarare stödja elevens eget arbete än lärarens berättande.”

På nittiotalets gymnasium skulle även eleverna själva sätta ihop sin studieplan genom de kurser de valde. Och eleverna valde, valde bort språk i stor utsträckning. Det tog 14 år innan ansvariga reagerade och införde meritpoäng för språk och matte.

Om sina egna studier säger Johan Lindroth så här ”Sanningen är den att om jag inte själv haft fantastiska lärare under min gymnasietid så hade jag troligtvis inte fortsatt till högre utbildning. Instruerande, berättande och visande lärare var alltså en förutsättning för att jag kunde stå och sprida mitt undervisningsfientliga budskap.”

Han har verkligen kommit på andra tankar och i artikeln skriver han vidare ”Forskarna Jan-Eric Gustafsson, Sverker Sörlin och Jonas Vlachos skriver i sin rapport "Policyidéer för svensk skola" att det finns anledning att tro att ”undervisningsformer som i stor utsträckning sätter eleverna i eget arbete leder till sämre resultat än undervisning där läraren tar ett mer aktivt ansvar”.

Jag är en av de lärare som välkomnade och tackade för Johan Linderoths ursäkt och jag tillhör den kategori lärare som alltid tagit ett aktivt ansvar och varit ledaren i klassrummet, som aldrig abdikerat i klassrummet, som valt ut de demonstrationer som varit lämpliga för det NO-ämne som jag för tillfället undervisade i. Under biologilektioner hade jag ofta uppstoppade djur och andra delar från naturen, under kemilektioner gällde exempelvis att rätt blanda vätskorna. När jag i fysiken förklarar vattnets stora värmekapacitet är det inte bara fråga om att läsa i läroboken och skriva på tavlan. Här kan jag då göra experiment som hjälper eleverna att hänga upp sin förståelse på och hjälper dem att komma ihåg begreppet. Jag gör detta med hjälp av ballonger något som alla elever älskar. En ballong fylls med vatten och en blåses upp på vanligt sätt. Båda hängs upp på ett stativ. På vattenballongen skriver jag haven och så frågar jag mina elever vad jag ska skriva på den andra. Luften säger ett par elever, ok säger jag och skriver atmosfären. Alla elever väntar med spänning på vad som ska hända. Jag tar fram tändstickorna och frågar eleverna vad de tror händer om jag tänder den under ballongerna. Den med luft i smäller på direkten men den med vatten i värmer jag med tändsticka efter tändsticka och ballongen blir allt svartare, tillslut efter ca 15 tändstickor börjar de tröttna och säger till mig att sticka hål på ballongen. Jag frågar dem varför det är så här och det är lätt för dem att förstå att vattnet tar upp värmen så snabbt att ballonghinnan inte skadas. Rätt säger jag och berättar för dem att haven har en tusen gånger större värmekapacitet än atmosfären. Sådana enkla experiment glömmer inte elever, det underlättar förståelsen och den bild de fått hjälper minnet.

Som NO-lärare är det viktigt att hjälpa eleverna att greppa de begrepp som är viktigast och kunna tillämpa dessa. Det är inte så mycket utrymme för tyckande.

I måndagens GP fanns det en artikel av en gymnasielärare, Sebastian Marquez von Hage som fortfarande vill devalvera lärarrollen. Hans rubrik var ” Läraren ingen frälsare – krav och studiero ger resultat” Han påstår i artikeln att läraren påverkar inlärningen marginellt. Det är gener, hemmiljö (flit glömde han skriva), ordning och reda i klassrummet. ”Läraren måste leva upp till minimikrav vad gäller tydlighet och återkoppling”, Vad denna miniminivå ligger får vi inte reda på. ”Större delen av inlärningen sker via egna studier där man utgår från läroböcker. Man lär sig själv.” Visst inlärning är svårt när eleverna är motsträviga, det underlättar när intresse finns och mycket duktiga elever kan klara sig mer själva på egen hand när lärarens resurser mer går åt till eleverna som inte har det så lätt, de med olika språkstörningar exempelvis för att dessa ska bli godkända.

För att ta ett exempel på skillnaderna lärarledd och självinlärning. När jag lämnade min första gymnasieskola lämnade jag över elever som skulle fortsätta med kemi B. En kollega tog över dessa elever men även elever från en annan lärare som i kemi A tillämpade detta med självstudier enligt gängse idéer. Efter ett halvår träffade jag min kollega igen, jag var nyfiken och frågade hur det gått med mina elever. Jag fick veta att mina elever förstod kemi men jag fick också veta att de andra eleverna med självstudier i bagaget inte hängde med.

Men även duktiga elever kan lyftas och bör lyftas. En lärare som inspirerar kan betyda mycket. Hade en elev i miljökunskap för några år sedan, en duktig elev som hette Kajsa. Hon hade under sin studietid bara hört talas om människan dåliga inflytande i naturen, precis som många andra svenska elever. Läroboksförfattarna fokuserar ju på detta. En av dessa författare skriver

”Människan är en av de mest spridda arterna på jorden. Vi är också den art som har störst inflytande över andra arter. Dessa påverkas inte enbart av att vi jagar och fiskar. Vi förändrar förutsättningarna för annat liv när vi hugger ner skog, odlar, bygger vägar, förorenar vatten, påverkar klimatet osv. Mer om detta i nästa kapitel”.

Vad kom då i följande kapitel? Försurning, växthuseffekten med förändrat klimat, ett allt tunnare ozonlager, DDT och PCB som vi släppt ut fast här fanns det lite om förbättringar på senare tid, tungmetallutsläpp, övergödning. Verkligt negativa saker. Man frågar sig hade det inte varit lämpligt att ta fram fler exempel på miljöförbättringar? Och varför inte några ord om att människan faktiskt kan påverka naturen i positiv riktning? I den svenska skolan med dess läroböcker tar man effektivt bort elevernas framtidstro. ”Alltid när det är fråga om miljö så är det alltid så negativet” har många elever sagt till mig. Här kan en kunnig lärare göra skillnad.

Kajsa kunde jag inspirera till att fördjupa sig i hur människan har påverkat naturen i positiv riktning. För att göra en lång historia kort så producerade hon en rapport som hette”Biologisk mångfald - Människan en viktig faktor. Positiva kaskadeffekter av mänsklig närvaro i svenska ekosystem”. Ett gymnasiearbete som rekommenderades och fick ett förord av Sveriges främste professor på området, Urban Emanuelsson och dessutom en recension i DN av Anders Bolling i hans framstegsblogg. Ett unikt gymnasiearbete i ämnet miljökunskap.

Detta hade aldrig hänt med dessa självstudier som rekommenderades under 90-talet och som nu Johan Linderoth bad om ursäkt för.

Åter till Marquez von Hages artikel så visst är gener, hemmiljö, ordning, krav och miniminivå på lärare viktiga. Men glöm inte att lärare kan inspirera och påverka elever till ytterligare studier precis som Linderoth säger. En fast ledning som samtidigt är inspirerande under studierna är betydelsefullt, inte bara krav. Det är lätt att välja den lättaste vägen för eleverna vilket visade sig i kursvalet på gymnasiet under nittiotalet.

Lärare kan göra skillnad som jag hoppas jag kunnat visa med dessa exempel och som lärare i NO och teknik har vi lärare möjlighet med mycket åskådningsmaterial som livar upp upp undervisningen, skapar intresse och skapar bilder som hjälper minnet. Minns en kommentar jag fick från en duktig flicka i nian på en tekniklektion när de höll på med några små konstruktioner, ”vad synd att du inte började på vår skola två år tidigare för då hade du kunnat lysa upp vår vardag i skolan lite mer”. Det var var en kommentar som förvånade mig, som värmde mitt hjärta men samtidigt var det tragiskt att få denna kommentar. Så tråkigt de måste ha haft det. Deras tidigare lärare var en lärare vad jag förstår som jobbade mycket med läroböcker och självstudier i von Hages anda, ”vi bara satt och läste och skrev” berättade eleverna för mig. Stackars elever!

Som sagt vi lärare i NO och teknik kan ta med mycket olika material till lektionssalen. När jag skulle förklara relationen mellan uppfinnare och entreprenörer valde jag att ta med teleskopstegen. Uppfunnen på 90-talet i USA, visades på en uppfinnarmässa där två svenska entreprenörer fick syn på denna. De satte denna i tillverkning och snart producerades det även kopior av denna. När jag drog ut denna och ställde den mot balken i taket visade jag att den var annorlunda än en vanlig stege, den svajade något. Vågar du gå upp på den frågade eleverna? Visst sa jag och så kom det sig att jag berättade om denna uppfinning då jag stod på stegen och vilken nytta jag själv hade haft av denna. Att hålla lektion från en stege var kul och uppmärksamheten var total. En assistent som var i klassen tog bilden för mig.