Fortfarande är det grönt ute men korna är inne. Värmerekordet i Sverige från 1977 är tangerat. 2016 har förutsättning att bli det varmaste året hittills för att det är det andra året i El Nino-händelsen som precis har varit. Värmen som under ett par år har lagrats i haven öster om Indonesien har spritts ut och värmt upp atmosfären.

Idag, min sista bloggdag 2015 saxar jag ett avsnitt från bloggen Cornucopia, det handlar om miljövänlig bioenergi. Jag gillar detta inlägg skarpt för det visar hyckleriet och korttänktheten hos de som gapar så högt i samhället om köttet. http://cornucopia.cornubot.se/2015/10/bioenergi-vs-kossa.html

Lars Wilderäng skriver

”Om man eldar upp havre som biobränsle är det positivt och kallas förnyelsebar energi och kretslopp, trots att hela havrens kolväteinnehåll blir CO2. Om man låter en ko äta upp samma havre, vilket ger lägre CO2-utsläpp, och binder en del av kolet i gödsel och jordförbättring, samt ger kött och mjölk, kallas det klimatpåverkande CO2.

All biomassa dör förr eller senare, vissnar, ruttnar, förmultnar och bildar CO2 och metan under processen.(min kommentar, metan blir det om växter förmultnar syrefritt i exempelvis en våtmark) Naturen har dock uppfunnit maskiner som gör detta snabbare och effektivare, samt omvandlar delar av denna biomassa till kött och mjölk. De maskinerna kallas kor.

De drivs till 100% på biobränsle och är en slags robotar som kan skörda detta biobränsle själva. Dock förbränner de inte samtlig biomassa de förbrukar, utan en del av biomassans kol binds i något som kallas gödsel, vilket används till jordförbättring och för att t ex motverka ökenutbredning.( min kommentar se: http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka05/db13jan28.htm) En del biomassa binds i kon som kött eller mjölk.

Det CO2 kon släpper ut och även de små mängderna marknära metan, som snabbt bryts ner till CO2 (min kommentar, det tar ca 8 år enl SMHI) tas med hjälp av fotosyntesen upp av växter och bli ny biomassa. Som kon äter upp. Detta kallas för kretslopp.

När en ko förbränner biomassa och släpper ut förnyelsebar kretslopp-CO2 kallas kon för en klimatbov och måste förbjudas.

Om vi däremot tar biomassan, t ex havre (eller en buske - kor äter även buskar), och eldar upp denna i en värmepanna eller ett kraftvärmeverk (ja, det sker med havre), där hela biomassan blir CO2 och inget binds i gödsel, då kallas det för förnyelsebar energi och sägs reducera CO2-utsläppen och rädda jorden från klimatförändringar.

Verkligheten är att det spelar ingen roll vad man gör med biomassan - eldar upp den i ett kraftverk eller låter den passera en komage - CO2-utsläppen blir lika stora oavsett och är förnyelsebar kretslopps-CO2 och sägs inte ha någon klimatpåverkan då det tillhör kretsloppet.

Av någon anledning väljer dock "miljörörelsen" att hävda att det inte handlar om kretslopps-CO2 om man låter biomassan passera en komage istället för ett kraftverk.” Slut på saxandet.

Den efterföljande diskussionen i kommentarerna handlar mycket om metanet. Flera kommentatorer försöker försvara ståndpunkten om problemet med kor med att metanet är en mycket starkare växthusgas än CO2, 20 – 24 ggr starkare.

Först kan man säga att i tropikerna har extra metan ingen betydelse därför att det är så mycket vattenånga som redan blockerar utstrålningen av värmestrålning i samma våglängdsområde som metanet blockerar.

Utsläppen av Metan

60% av jordens utsläpp av metan beror på mänsklig aktivitet, främst läckage från olje- och gasutvinning, gasdistribution, gruvor, asfalt och soptippar enligt Wikipedia. Det finns alltså även stora naturliga utsläpp från exempelvis våtmarker och ytligt liggande kollager. Idag finns det drygt 1,8 ppm mot tidigare 0,8 ppm i atmosfären (i mitten av 1800-talet). Omräknat i CO2 innebär det en ökning av ca 24 ppm CO2 under ca 200 år. Detta innebär en ökning av motsvarande 0,12 ppm per år under denna tid. CO2 ökar med ca 2 ppm per år idag. Idag ligger metanutsläppen på ca 5 ppb (parts per billion), enligt diagrammet nedan, vilket omvandlat till ppm och omräknat till CO2-ekvivalenter blir 0,11 ppm per år.

Om ökningen av metanutsläppen säger SMHI, 2014 ”Från att ha varit mer än 1% per år under 1970-talet har ökningen av metan i atmosfären avtagit sedan 1980-talet. Anledningen till stabiliseringen av halten metan i atmosfären är ännu ej klarlagd, men då hydroxylradikalen som sänka anses vara oförändrad tyder det på att stabiliseringen beror på förändrade utsläpp.” Tidningen Miljöaktuellt skrev 2009 att ökningen av metanutsläpp ökade kraftigt. Så här ser kurvan för metanökningen ut idag. SMHI har bättre koll på det än Miljöaktuellt.

SMHI nämner hydroxylradikalen, OH med en oparad elektron, fungerar som atmosfärens städgumma och reagerar med ett antal olämpliga ämnen och därmed renar atmosfären.

Människan har en positiv påverkan på naturen, att säga detta idag är nästan som att svära i kyrkan.

Men läs gärna följande.

”Det var fantastiskt roligt att få “Biologisk mångfald” i brevlådan! Jag läser, fröjdas och blir stum av beundran hur väl du, Kajsa, lyckats sammanfatta forskningsläget kring detta viktiga ämne! Och hur du med detta kan vända synfältet för många av dina kamrater som kanske ser människan enbart som en problemfaktor i landskapet.” Sagt av Stefan Edman

Utdrag från Kajsas uppsats som även tar upp metanet.

Se http://lagmansnatursida.se/projektarbeten/kajsa%20mangfald.pdf s 15 för mer om metanet.

Läs gärna vidare i Kajsas uppsats om människans positiva påverka på naturen. Det var min elev som fick ett förord av professor Urban Emanuelsson, Sveriges främste forskare när det gäller biologisk mångfald. Något unikt för gymnasieelever. Det finns mer att säga om detta med metanet och koldioxiden. Kajsa har med några bra synpunkter om detta från forskaren Artur Granstedt. Hans kommentarer visar att Elin Röös, forskaren bakom köttguiden, inte har den biologiska förståelsen vilket skulle ha varit en fördel när man gör en köttguide. Så läs gärna vidare.

Bakom denna köttguide finns alltså SLU-forskaren Elin Röös. En tekniker, enligt urklippet nedan har Elin tidigare jobbat inom IT-branschen i 10 år. Omkring 1998 blev hon civilingenjör i teknisk fysik. Under studietiden startade hon tillsammans med ett par kompisar ett IT-företag ”Berit” som sprack när IT-bubblan sprack i början på 2000-talet. Doktorand blev hon 2008, klar som doktor 2013, har arbetat mycket med livscykelanalyser av mat. En duktig kvinna med andra ord. Idag 42 år. Forskar idag kring hållbarhetsfrågor i matproduktion.

Men det här med den biologiska helhetsförståelsen undrar jag över. Lyssnade på henne vid föreläsning i Trollhättan jan 2013 vid en kurs som ”Den Globala Skolan” ordnade för lärare. Elin presenterade sin köttguide men när jag fick se den röda griniga figuren för naturbeteskött räckte jag upp handen och avbröt henne och ställde frågan om de hade tänkt på att det finns en minussida och plussida när det gäller metanet. Många betesmarker innehåller sanka delar som blivit utdikade och därför har metanavgången från dessa marker minskat, går det då inte på ett ut var min fråga. Fick ett svar som var mer ett försvar för hennes metodologi än ett svar på min fråga. Svaret gjorde det klart för mig att hon inte hade tänkt igenom detta/aldrig tänkt på detta.

Köttguiden är ett stöd för all kritik idag mot att äta kött, veganer gillar den säkert.

Hittade idag en forskningsartikel som tar upp samma frågeställning som jag förde fram till Elin Röös i jan 2013.

”Therefore, only part of the emissions of non CO2 GHGs from managed ecosystems can be considered as human induced, i.e. as far as they exceed the natural emissions from the respective pristine ecosystems (now replaced by agro-ecosystems) or from the respective pre-climate-change scenarios. This principle is also recognized by the lead author of the above mentioned paper [75]. It has, however, been overlooked by the IPCC [60] which has been serving as the leading reference for carbon footprint, emission intensity, and life-cycle assessments, hence leading to considerable

overestimations of emissions from livestock and cropping. This importantmethodologicaldeficiency is consistently propagated through recent scientific literature.Considering all these factors, grass-fed beef should be highly competitive with pork, poultry and any other kind of meat as far as potential climate impact is concerned, even if there were detectable climate sensitivity to anthropogenic greenhouse gas emissions, which is far from certain. The straightforward conclusion from the discussion above is that domestic livestock’s and particularly grazing animals’ contribution to climate change to any noticeable extent is very unlikely.”

http://www.davidpublishing.com/davidpublishing/Upfile/5/8/2014/2014050882981745.pdf

Men den röda griniga figuren för naturbeteskött finns kvar. Jag känner mig lika grinig som den röda gubben då jag ser köttguiden. Köttguiden borde göras om.

Önskar härmed alla läsare en riktigt Lugn och God Jul plus ett Gott Nytt År.
Återkommer med fler blogginlägg när vårterminen startar.